KRISTIANSTADSBLADET
7 maj 1897
Texten visas i tidningens originalspråk. Stavning och grammatik är från 1700–1800-talet.
Texten är AI-moderniserad till nutidssvenska (Claude Haiku 4.5). Namn, datum och sakuppgifter följer originalet — språket är ändrat. Klicka på "Original" för att se den ursprungliga texten.
Fabriker och handtverkinom länet.(För Kristianstadsbladet.)(Eftertryck förbjudes.) Under 1895 - de senaste uppgifter, som i detta fall föreligga - uppgick antalet fabriker inom länet till 206, af hvilka 1 ej var i gång under året. Af dessa fabriker kommo 28 på städerna, däraf 5 i Engelholm, 18 i Kristianstad och 5 i Simrishamn, 2 på köpingen Båstad samt 176 på landsbygden. Drifkraften bestod af 261 motorer med 3,336 beräknade hästkrafter. Antalet begagnade maskiner och redskap utgjorde 1,583, däraf 479 i städerna och 1,101 å landsbygden. Tillverkningsvärdet vid dessa fabriker uppgick till 19,156,472 kr. eller i förhållande till omfattningen af fabriksindustrien 4,58 procent, och intager länet i detta fall det 5:te rummet bland rikets samtliga län. Inom länets städer var tillverkningsvärdet 3,838,457 kronor, i Båstad 8,275 kr, och å landsbygden 15,809,740 kr. Af dessa fabriker voro 5 bryggerier, däraf 1 i Kristianstad med tillverkning af 13,09 hl. till värde af 92,027 kr., 1 i Engelholm med 3,000 hl. till värde af 27,900 kr. och 3 å landsbygden med 30,950 hl. till värde af 312,200 kr. Af bränvinsbrännerier funnos icke mindre an 59, alla belägna å landsbygden, hvilka tillverkade 17,897,296 normalliter till värde af 11,991,188 kr. Färgerierna voro 7, däraf 2 i Simrishamn med en färgerilön af 3,350 kr. och 5 å landsbygden med en lön af 26,675 kr. 1 garfveri i Simrishamn tillverkade 5,000 st. och 50,000 kg. för sammanlagdt 140,000 kr., 2 i Engelholm 45,000 kg. för 90,000 kr. samt 7 å landsbygden 3,300 st. och 19,450 kg. till värde af 52,550 kr., hvarjämte 9,200 kr. intjäntes i beredningelön. Gasverket i Kristianstad tillverkade 375,800 kbm. till ett pris af 55,780 kr. Gjuterierna, mekanisks verkstäderns samt järn- och stålvarufabrikerns voro 12, däraf 2 i Kristianstad med 200,000 kg. tillverkadt gjut-gods till värde af 70,000 kr. och öfrig tillverkning till värde af 410,000 kr, eller tillsammans 480,000 kr., 1 i Simrishamn med 95,000 kg. gjutgods till värde af 58,000 kr., 1 i Engelholm med 30,000 kg. gjutgods till värde af 25,000 kr., 1 i Båstad med 10,000 kg. gjutgods till värde af 2,000 kr. och öfrig tillverkning till värde af 200 kr. eller tillsammans 2,200 kr. samt 7 å landsbygden med ett tillverkningsvärde af 304,600 kr. Vid 1 glasbruk å landsbygden uppgick tillverkningsvärdet till 60,000 kr. och vid 2 ler- och stenkärlsfabriker å landsbygden till 1,250 kr. Vid 5 kemisktekniska fabriker i Kristianstad tillverkades 200,000 kg. soda, för 45,700 kr. mineralvatten och för 2,000 kr. annan tillverkning eller tillsammans för 56,000kr. samt vid 4 å landsbygdan 3,100,000 kg. gödningsämnen och för 1,000 kr. mineralvatten eller för sammanlagdt 19,000 kr. Af koks tillverkades vid 1 fabrik i Kristianstad 9,600 hl. för 11,000 kr. Vid 6 mälterier å landsbygden utgjorde tillverkningskvantiteten 287,700 kg. och värdet 40,820 kr.1 pappersbruk å landsbygden tillverkades 1,878,225 kg. papper till värde af 703,169 kr. och å 4 snickerifabriker å landsbygden uppgick tillverkningsvärdet till 49,100 kr. Vid 1 socker-bruk i Engelholm tillverkades 6,980,000 kg råsocker főr 2,400,000 kr. och 1,700,000 kg melass för 33,000 kr. samt vid 1 bruk å landsbygden 367,696 kg. rågocker för 152,690 kr. Krut tillverkades vid 1 fabrik å landet till en mängd af 55,704 kg. och värde af 38,422 kr., vid 1 stenhuggeri å landsbygden uppgick tillverkningsvårdet till 3,000 kr. och vid 1 svinslakteri å landsbygden till 575,000 kr. Af tegel tillverkades vid 1 bruk i Simrishamn för 1,440 kr. och vid 27 bruk ålandsbygden för 200,990 kr. Tobaksfabrikerna voro 5, däraf 2 i Kristianstad med tillverkning af 18,000 kg. snus för 22,800 kr. och 3 å lands-bygden med 12,500 kg. cigarrer och cigaretter för 48,000 kr. Vid 1 fabrik å landsbygden tillverkades 3,519,000 kg. mekanisk, våt trämassa till värde af 102,000 kr. Antalet ägare till fabrikerna inom länet uppgick till 198, däraf 140 enskilde (133 män och 7 kvinnor) samt 58 bolag. I Kristianstad ägdes fabrikerna af 11 enskilde (10 män och 1 kvinna) samt 4 bolag. Antalet arbetare å länets fabriker uppgick till 2,824, däraf 931 å fabrikerna i städerna och 1,888 å landsbygdens fabriker. Af dessa voro 81 verkmästare, 2,171 män och 348 kvinnor öfver 18 år samt 155 män och 69 kvinnor under 18 år. I Kristianstad funnos 543 arbetare vid fabrikerna. Af dessa voro 9 verkmästare, 403 män och 116 kvinnor öfver 18 år samt 15 män under 18 år. Antalet handtverkare inom länet uppgick till 1,315, däraf 1,277 män och 38 kvinnor, samt deras arbetare till 2,150, daraf 2,032 män och 118 kvinnor. Handtverkarne inom städerna voro 185, däraf 167 män och 18 kvinnor samt deras arbetare 417, däraf 395 män och 22 kvinnor. Å landsbygden funnos 1,118 handt-verkare, däraf 1,099 män och 19 kvinnor, samt 1,717 handtverksarbetare, däraf 1,621 män och 96 kvinnor. Kristianstad hade 101 handtverkare, daraf 96 män och 5 kvinnor samt 245 handtverksarbetare, däraf 238 man och 7 kvinnor. Bevillningen, som erlades af idkare af fabriker och handtverk inom länet, uppgick till 10,411 kr. 99 öre, däraf af fabrikanter 6,902 kr. 23 öre och af handtverkare 3,509 kr. 76 öre. Af denna bevillning komma 5,850 kr. 15 öre på städerna, 74 kr. 30 öre på Båstad och 4.987 kr. 54 öre på landsbygden. I städerna erlades för fabriker 2,993 kr. 02 öre och för handtverk 2,357 kr. 13 öre samt å landsbygden för fabri-ker 8,893 kr. 21 öre och för handtverk 1,094 kr. 33 öre. I Kristianstad erlades i bevillning för fabriker 1,173 kr. 46 öre och för handtverk 1,796 kr. 93 öre eller tillsammans 2,970 kr. 39 öre.
(För Kristianstadsbladet.) (Eftertryck förbjudes.)
Under 1895 – de senaste uppgifter som föreligger – uppgick antalet fabriker inom länet till 206, varav 1 inte var i gång under året. Av dessa fabriker låg 28 i städerna: 5 i Engelholm, 18 i Kristianstad och 5 i Simrishamn, 2 på köpingen Båstad samt 176 på landsbygden. Drivkraften bestod av 261 motorer med 3 336 beräknade hästkrafter. Antalet begagnade maskiner och redskap uppgick till 1 583, varav 479 i städerna och 1 101 på landsbygden. Tillverkningsvärdet vid dessa fabriker uppgick till 19 156 472 kronor, eller i förhållande till omfattningen av fabriksindustrien 4,58 procent, och länet intog i detta fall femte plats bland rikets samtliga län. I länets städer var tillverkningsvärdet 3 838 457 kronor, i Båstad 8 275 kronor, och på landsbygden 15 809 740 kronor.
Av dessa fabriker var 5 bryggerier: 1 i Kristianstad med tillverkning av 13,09 hektoliter till värde av 92 027 kronor, 1 i Engelholm med 3 000 hektoliter till värde av 27 900 kronor och 3 på landsbygden med 30 950 hektoliter till värde av 312 200 kronor. Av bränvinsbrännerier fanns inte mindre än 59, alla belägna på landsbygden, vilka tillverkade 17 897 296 normalliter till värde av 11 991 188 kronor. Färgerierna var 7: 2 i Simrishamn med en färgerilön av 3 350 kronor och 5 på landsbygden med en lön av 26 675 kronor. Ett garfveri i Simrishamn tillverkade 5 000 st. och 50 000 kg för sammanlagt 140 000 kronor, 2 i Engelholm 45 000 kg för 90 000 kronor samt 7 på landsbygden 3 300 st. och 19 450 kg till värde av 52 550 kronor, varjämte 9 200 kronor intjänades i beredningslön. Gasverket i Kristianstad tillverkade 375 800 kubikdecimeter till ett pris av 55 780 kronor.
Gjuterierna, mekaniska verkstäderna samt järn- och stålvarufabrikerna var 12: 2 i Kristianstad med 200 000 kg tillverkat gjutgods till värde av 70 000 kronor och övrig tillverkning till värde av 410 000 kronor, eller tillsammans 480 000 kronor, 1 i Simrishamn med 95 000 kg gjutgods till värde av 58 000 kronor, 1 i Engelholm med 30 000 kg gjutgods till värde av 25 000 kronor, 1 i Båstad med 10 000 kg gjutgods till värde av 2 000 kronor och övrig tillverkning till värde av 200 kronor eller tillsammans 2 200 kronor samt 7 på landsbygden med ett tillverkningsvärde av 304 600 kronor. Vid 1 glasbruk på landsbygden uppgick tillverkningsvärdet till 60 000 kronor och vid 2 ler- och stenkärlsfabriker på landsbygden till 1 250 kronor. Vid 5 kemisktekniska fabriker i Kristianstad tillverkades 200 000 kg soda för 45 700 kronor, mineralvatten för 2 000 kronor och annan tillverkning eller tillsammans för 56 000 kronor, samt vid 4 på landsbygden 3 100 000 kg gödningsämnen och mineralvatten för 1 000 kronor eller för sammanlagt 19 000 kronor. Av koks tillverkades vid 1 fabrik i Kristianstad 9 600 hektoliter för 11 000 kronor. Vid 6 mälterier på landsbygden uppgick tillverkningskvantiteten till 287 700 kg och värdet till 40 820 kronor.
Vid 1 pappersbruk på landsbygden tillverkades 1 878 225 kg papper till värde av 703 169 kronor och vid 4 snickerifabriker på landsbygden uppgick tillverkningsvärdet till 49 100 kronor. Vid 1 socker-bruk i Engelholm tillverkades 6 980 000 kg råsocker för 2 400 000 kronor och 1 700 000 kg melass för 33 000 kronor samt vid 1 bruk på landsbygden 367 696 kg råsocker för 152 690 kronor. Krut tillverkades vid 1 fabrik på landet till en mängd av 55 704 kg och värde av 38 422 kronor, vid 1 stenhuggeri på landsbygden uppgick tillverkningsvärdet till 3 000 kronor och vid 1 svinslakteri på landsbygden till 575 000 kronor. Av tegel tillverkades vid 1 bruk i Simrishamn för 1 440 kronor och vid 27 bruk på landsbygden för 200 990 kronor. Tobaksfabrikerna var 5: 2 i Kristianstad med tillverkning av 18 000 kg snus för 22 800 kronor och 3 på landsbygden med 12 500 kg cigarrer och cigaretter för 48 000 kronor. Vid 1 fabrik på landsbygden tillverkades 3 519 000 kg mekanisk, våt trämassa till värde av 102 000 kronor.
Antalet ägare till fabrikerna inom länet uppgick till 198: 140 enskilda (133 män och 7 kvinnor) samt 58 bolag. I Kristianstad ägdes fabrikerna av 11 enskilda (10 män och 1 kvinna) samt 4 bolag.
Antalet arbetare på länets fabriker uppgick till 2 824: 931 på fabrikerna i städerna och 1 888 på landsbygdens fabriker. Av dessa var 81 verkmästare, 2 171 män och 348 kvinnor över 18 år samt 155 män och 69 kvinnor under 18 år. I Kristianstad fanns 543 arbetare vid fabrikerna. Av dessa var 9 verkmästare, 403 män och 116 kvinnor över 18 år samt 15 män under 18 år.
Antalet hantverkare inom länet uppgick till 1 315: 1 277 män och 38 kvinnor, och deras arbetare till 2 150: 2 032 män och 118 kvinnor. Hantverkarna inom städerna var 185: 167 män och 18 kvinnor, och deras arbetare 417: 395 män och 22 kvinnor. På landsbygden fanns 1 118 hantverkare: 1 099 män och 19 kvinnor, samt 1 717 hantverksarbetare: 1 621 män och 96 kvinnor. Kristianstad hade 101 hantverkare: 96 män och 5 kvinnor, samt 245 hantverksarbetare: 238 män och 7 kvinnor.
Bevillningen som erlades av idkare av fabriker och handtverk inom länet uppgick till 10 411 kronor 99 öre: 6 902 kronor 23 öre från fabrikanter och 3 509 kronor 76 öre från hantverkare. Av denna bevillning kom 5 850 kronor 15 öre på städerna, 74 kronor 30 öre på Båstad och 4 987 kronor 54 öre på landsbygden. I städerna erlades för fabriker 2 993 kronor 02 öre och för handtverk 2 357 kronor 13 öre, samt på landsbygden för fabriker 8 893 kronor 21 öre och för handtverk 1 094 kronor 33 öre. I Kristianstad erlades i bevillning för fabriker 1 173 kronor 46 öre och för handtverk 1 796 kronor 93 öre eller tillsammans 2 970 kronor 39 öre.
Avskriften är genomgången av föreningens medarbetare. Den kan ändå innehålla läsfel — bilden av klippet är originalet. Så använder vi AI
