SYDHALLAND
4 oktober 1897
Texten visas i tidningens originalspråk. Stavning och grammatik är från 1700–1800-talet.
Texten är AI-moderniserad till nutidssvenska (Claude Haiku 4.5). Namn, datum och sakuppgifter följer originalet — språket är ändrat. Klicka på "Original" för att se den ursprungliga texten.
"Vestkustens naturskönaste badort“, I somras yttrade vi oss vid ett tillfälle i en artikel, "Våra badorter“, om Båstad och antydde då att åtskilliga önskemål kunde med fog framställas af badgästerna med hänsyn till dels badortens skötsel, dels vissa af behofvet påkallade anordningar inom sjelfva samhället, gående ut på att både bereda badgästerna en del bekvämligheter och lända köpingens egna invånare till gagn. Vårt yttrande grundade sig emellertid blott på iakttagelser under tillfälliga, kortvariga besök i Båstad, hvarför vi varit något obenägna att närmare inlåta oss på denna fråga, för hvars behandling vi ansågo oss icke hafva tillräcklig lokalkännedom. Men då nu i dagarne till oss insändts en uppsats om Båstads badort, hvari vi återfinna några af de reflektioner vi sjelfva vid våra Båstadsbesök gjort, är det med nöje som vi här återgifva denna uppsats: Herr redaktör! Vid vår närmaste badort, Båstad, är just nu innevarande års sommarsäsong afslutad; och torde det kanske därför intressera en och annan af eder tidnings läsare att få till lifs litet kallprat om badorten såsom en dusch på baden. Att Båstad, med sitt läge mellan Åsen och hafvet samt inbäddadt i grönska, är naturskönt, är förut tillräckligt bekant, liksom att dess varmbadhus är så godt som nybygdt och tidsenligt; men om själfva badlifvet är mindre taladt. Därför här först några ord därom: Bland Båstads badgäster finnes ingen egentlig "societet“, ingen "direktion för nytta och nöje" och intet musikkapell, fy såsom sådant kan man knappast räkna den musik, som låtit höra sig vid tillställningarna å Pershög under söndagseftermiddagarne. Och någon större sällskaplighet eller något allmännare umgänge mellan badgästerna förmärkes icke, utan hvar och en går sin väg, tar sig ett bad då han så behagar, gör möjligen en liten promenad i parken eller vid stranden och söker så upp sin bostad. Något folklif är ej rådande utom då ett större antal resande från andra orter anländer till platsen. Häraf framgår att Båstad som badort bäst lämpar sig för dem, som vilja lefva i stillhet och lugn, samt för värkligt sjuka. Det är också med hänsyn till de sistnämndas bästa följande erinringar om badanstalten äro nedskrifna till den kraft och värkan de kunna medföra. Först och främst må då påpekas badbetjäningens fåtalighet. En god och kraftig gnidning eller massage anses af mången för lika värksamt medel mot åtskilliga sjukdomar som själfva badet, eller förstärker åtminstone det sistnämndas värkningar; men för on sådan behandling fordras minst dubbelt så talrik betjäning som den Båstads badanstalt haft i sommar. Häremot har anmärkts, att genom en större betjänings aflönande skulle kostnaderna stegras och baden blifva dyrare. Ja, låt så vara; men om i stället ett mindre antal bad erfordrades, så utjämnades ju kostnaderna. Ett annat önskemål är att i badhusparken, eller annat lämpligt ställe, en vattenkiosk inrättades och inreddes, för servering af de vanligaste hälso- eller mineralvattnen. En kiosk finnes redan som möjligen kunde därtill apteras och hållas tillgänglig åtminstone någon tid på dagen, och där möjligen äfven kolsyrade läskedrycker tillhandahållas. Kunde så, i sammanhang med parkens utvidgning, äfven några blomstergrupper där och hvar anläggas samt det hela hållas i ett städadt skick, så skulle trefnaden betydligt ökas. För det tredje (alla goda ting äro tre) skulle en, om an alldrig så enkel, trottoar längs den knaggliga nedre gatan vara för ömfotade personer mycket välkommen. Herr redaktör! Stöt litet på vederbörande om dessa önskemål. Men det var sant! Kanske edra påstötningar alldrig nå till dem. Ty, ehuru en god del af Båstads badgäster komma från Sydhalland, ser man sällan eller aldrig några tillkännagifvanden angående dem i samma orts tidningar (sådana om tillställningar å Pershög höra icke hit), och bland de i badhusets väntsal eller läsrum utlagda tidningarne söker man förgäfves efter någon från Halland, ehuru där finnas sådana från Småland och Göteborg för att icke nämna de skånska.HögaktningsfulltSydhalländsk badgäst i Båstadunder de två senaste åren
Vi skrev tidigare i somras i en artikel, "Våra badorter", om Båstad och pekade då på att badgästerna med rätta kunde framställa en rad önskemål — både när det gäller badortens skötsel och vissa arrangemang inom samhället, som både skulle bereda badgästerna bekvämligheter och vara till gagn för köpingens egna invånare.
Vår artikel grundade sig dock bara på iakttagelser under korta, tillfälliga besök i Båstad, varför vi varit något tveksamma till att gå närmare in på denna fråga, som vi inte kände oss ha tillräcklig lokalkännedom för. Men då vi nu nyligen fått en insänd artikel om Båstads badort, där vi återfinner några av de reflexioner vi själva gjort vid våra Båstadsbesök, presenterar vi denna artikel här med glädje:
Herr redaktör!
Vid vår närmaste badort, Båstad, är sommarens säsong nu avslutad. Det torde kanske intressera några av er tidnings läsare att få lite att säga om badorten, ungefär som en uppfräschning efter att ha badat.
Att Båstad, med sitt läge mellan Åsen och havet och inbäddat i grönska, är naturvackert, är redan väl känt, liksom att dess varmbadhus är så gott som nybyggt och modernt. Men om själva badlivet sägs mindre. Därför här några ord om det:
Bland Båstads badgäster finns ingen egentlig "samhälle", ingen "direktion för nytta och nöje" och inget musikkapell — den musik som låtit höra sig vid arrangemangen på Pershög under söndagseftermiddagarna kan man knappast räkna som sådant. Ingen större sällskaplighet eller allmänt umgänge mellan badgästerna märks, utan var och en går sin väg, tar ett bad när det passar, gör möjligen en liten promenad i parken eller vid stranden och söker sedan upp sin bostad. Något folkligt liv märks inte, utom då ett större antal resande från andra orter anländer till platsen.
Härav följer att Båstad som badort bäst passar för dem som vill leva i stillhet och lugn, samt för verkligt sjuka. Det är med hänsyn till dessa senare som följande anmärkningar om badanstälten är nedskrivna, för den kraft och verkan de kan ha.
För det första måste då påpekas bristen på badbetjäning. En god och kraftig gnidning eller massage anses av många vara ett lika verksamt medel mot olika sjukdomar som själva badet, eller förstärker åtminstone dets verkan. Men för sådan behandling krävs minst dubbelt så mycket betjäning som Båstads badanstalt hade i sommar. Mot detta har invänts att en större betjäning skulle höja kostnaderna och göra baden dyrare. Ja, låt så vara. Men om man i stället kunde använda ett mindre antal bad, utjämnades kostnaderna ju.
Ett annat önskemål är att man i badhusparken eller annan lämplig plats inrättar en vattenkiosk för servering av vanliga hälso- eller mineralvatten. En kiosk finns redan som möjligen kunde användas för detta och hållas tillgänglig åtminstone någon tid på dagen, där man möjligen även kunde sälja kolsyrade läskedrycker. Om man samtidigt, när parken utvidgas, anlägger blomstergrupper här och där och håller allt i ordning, skulle trivnaden öka betydligt.
För det tredje — alla goda ting är tre — skulle även en enkel trottoar längs den ojämna nedre gatan vara mycket välkommen för ömtåliga personer.
Herr redaktör! Tryck lite på vederbörande angående dessa önskemål. Men ärligt talat! Kanske era påtryckningar aldrig når fram till dem. För även om många av Båstads badgäster kommer från Sydhalland, ser man sällan eller aldrig några meddelanden om dem i samma orts tidningar (meddelanden om arrangemang på Pershög hör inte hit), och bland de tidningar som ligger framlagda i badhusetts väntsal eller läsrum söker man förgäves efter någon från Halland, trots att det finns sådan från Småland och Göteborg — för att inte nämna de skånska.
Med högaktning Sydhalländsk badgäst i Båstad under de två senaste åren
Avskriften är genomgången av föreningens medarbetare. Den kan ändå innehålla läsfel — bilden av klippet är originalet. Så använder vi AI
