29 januari 1898

Öfverlåten fotografiatelier. Den fotografiatelier som egts af hr F. E. Arvidsson i Helsingborg och är belägen vid vägen uppåt Pershög, har af honom med apparater och inventarier försålts till hans mångåriga biträde fröken Sigrid Graff i Båstad, att tillträdas den 1 April detta år och har hon ytterligare förhyrt platsen, hvarå atelieren är uppförd, på tio års tid, skrifves till Eng. Tidning.

Bref från Båstad.(Till Eng. Tidning.) Julen och det nya året hittills ha som alltid bör förflutet lugnt och stilla utan det minsta för ordningen störande, om man frånser att rusiga personer låtit höra sig vid en tillställning för landtbor. Detta sakernas goda tillstånd kan nog till stor del tillskrifvas den under sin energiske ledare raskt framåtgående godtemplarlogen. Men kanske dock det nästan eremitliknande lif här föres, som för en främling ter sig så misantropiskt, har en stor inverkan på att folket skyr alla störande och bullrande uppträden och äfven sjelf verksamt ingriper, när det väckes ur sitt otium. Hvad som gör att Båstadsborna iakttaga ett slags likgiltighet om många yttre förhållanden, som till och med blifvit ett ordspråk, anse de mera lefnadsglade vara, att sysselsättningen med nästans väl och ve med ty uppkommande förtal, upptar alla lediga stunder. De som göra front mot skvallerlustan kalla derför samhället för »Sigurds Skråköping.» En känd sak är att många nyhetsjägare gå så långt att de på dolda vägar söka uppsnappa allt som kan användas för deras hala tungor; men de som dervid få kläda skott, kunna naturligtvis ej alltid ha tålamod till öfverlopps utan är det en hos dem länge närd förhoppning att någon gång bli i tillfälle att ge vederbörande en kraftig fingervisning. Den synliga uppgiften om en påtänkt jernväg mellan Torekow-Förslöf är blott en hägring för »Torekowarne», då företaget af många förklarliga skäl ej skulle kunna bära sig. Deremot skulle en jernväg mellan Båstad-Åstorp o. s. v. via Förslöf för en längre tid tillbaka varit proklamerad och lär till och med en i jernvägsbyggeri erfaren person granskat den tillämnade liniens möjligheter. Men denna fråga, som så många andra för köpingen viktiga förslag, har af brist på företagsamhet och energiska ledare fallit i glömskans graf. Ett annat projekt, som synes utförbart och troligen äfven kommer till stånd genom en liten smula samverkan och uppoffring, är anläggandet af en spårväg mellan köpingen och den en halftimmas väg derifrån belägna jernvägsstationen. De närvarande trrafikförhållandena ha haft en särdeles menlig inverkan på köpingen såsom badort, ity att flera badgäster i följd af den besvärliga färden till och från stationen, förklarat sig obenägna återkomma till en följande badsejour. Visserligen uppehålles trafiken genom några åkare, men detta befordringssätt har visat sig vara allt för otillräckligt och för badgästernas bekvämlighet otillfredsställande och att gå den långa vägen verkar på mången afskräckande. Det vore derför i köpingens sanna intresse, om mera anslutning visades för förslaget om en spårväg, som säkerligen äfven skulle bli ganska vinstgifvande. Vid jernvägsstationen uppföres en ny byggnad till bostad åt betjeningen, men borde ej äfven stationen på något sätt utvidgas, så att den kunde bli, hvad beträffar, väntsal, satt i sådant stånd som passagerarne ha rätt att fordra. Den lilla väntsalen användes ofta till magasin, hvaröfver resande tidt och ofta äfven i tryck uttala sin rättmätiga harm.* )

Den 9 d:s profpredikade här komminister Olsson, hvars anförande nog gjort đet bästa intryck på åhörarne. Äfven pastor Lundgren tycks ha vunnit många genom sin profpredikan förliden söndag. Det är svårt att exakt uppgifva hvem af de båda ha största chancerna att erhålla röster.Beträffande den först nämda var det i synnerhet messningen, som slog an, och den skulle blifvit ännu högtidligare om ackompagnementet lyckats bättre. Utsagon från visst håll att »Hofsingarna» ännu i harm öfver valets förrättande i vår kyrka, begära »fjerde man», är alldeles grundlöst. Tvärtom äro de synnerligen belåtna med de nu pröfvande och gå i valet och kvalet om hvem af dem bör erhålla rösterna n. b. om ej den tredje profpredikanten, som lär vara en utmärkt talare, ändrar deras åsigter. X.

Överlåten fotografiatelier. Den fotografiatelier som ägdes av hr F. E. Arvidsson i Helsingborg och är belägen vid vägen uppåt Pershög, har av honom med apparater och inventarier försålts till hans långåriga biträde fröken Sigrid Graff i Båstad, att tillträdas den 1 april detta år och har hon vidare hyrt platsen, varpå atelieren är uppförd, på tio års tid, enligt Eng. Tidning.

Brev från Båstad. (Till Eng. Tidning.) Jul och det nya året har hittills förflutit lugnt och stilla utan det minsta som stört ordningen, om man bortser från att berusade personer låtit höra sig vid en tillställning för landsbor. Detta goda tillstånd kan väl till stor del tillskrivas den under sin energiske ledare snabbt framåtgående godtemplarlogen. Men kanske är det det nästan eremitliknande liv som förts här, som för en främling ter sig så misantropiskt, som har stor inverkan på att folket undviker alla störande och bullrande uppträdanden och även själv aktivt ingriper när det väcks ur sitt otium. Det som gör att Båstadsborna iakttar en sorts likgiltighet om många yttre förhållanden, som till och med blivit ett ordspråk, anser de mer livsglade vara att sysselsättningen med nässtans väl och ve med därmed uppkommande förtal upptar alla lediga stunder. De som gör front mot skvallerlustan kallar därför samhället för »Sigurds Skråköping.» En känd sak är att många nyhetsjägare går så långt att de på dolda vägar söker fånga allt som kan användas för deras hala tungor; men de som därvid får klä skott kunna naturligtvis inte alltid ha tålamod i överflöd utan är det en hos dem länge närd förhoppning att någon gång bli i tillfälle att ge vederbörande en kraftig fingervisning. Den synliga uppgiften om en påtänkt järnväg mellan Torekow-Förslöf är blott en hägring för »Torekowarne», då företaget av många förklarliga skäl inte skulle kunna bära sig. Däremot skulle en järnväg mellan Båstad-Åstorp o. s. v. via Förslöf för en längre tid tillbaka varit proklamerad och lär till och med en i järnvägsbyggeri erfaren person granskat den avsedda liniens möjligheter. Men denna fråga, som så många andra för köpingen viktiga förslag, har av brist på företagsamhet och energiska ledare fallit i glömskans grav. Ett annat projekt, som verkar utförbart och troligen även kommer till stånd genom en liten smula samverkan och uppoffring, är anläggandet av en spårväg mellan köpingen och den en halvtimmas väg därifrån belägen järnvägsstationen. De närvarande trafikförhållandena ha haft en särdeles menlig inverkan på köpingen såsom badort, ity att flera badgäster i följd av den besvärliga färden till och från stationen förklarat sig obenägna återkomma till en följande badsejour. Visserligen upprätthålls trafiken genom några åkare, men detta befordringssätt har visat sig vara allt för otillräckligt och för badgästernas bekvämlighet otillfredsställande och att gå den långa vägen verkar på många avskräckande. Det vore därför i köpingens sanna intresse om mer anslutning visades för förslaget om en spårväg, som säkerligen även skulle bli ganska vinstgivande. Vid järnvägsstationen uppföres en ny byggnad till bostad åt betjeningen, men borde inte även stationen på något sätt utvidgas så att den kunde bli, vad beträffar väntsal, satt i sådant stånd som passagerarna ha rätt att fordra. Den lilla väntssalen används ofta till magasin, varöver resande tid och ofta även i tryck uttala sin rättmätig harm.*)

Den 9 d:s hålls profpredikan här av komminister Olsson, vars anförande väl gjort det bästa intryck på åhörarna. Även pastor Lundgren tycks ha vunnit många genom sin profpredikan förliden söndag. Det är svårt att exakt uppge vem av de båda som har störst chans att erhålla röster. Beträffande den först nämnda var det i synnerhet mesningen som slog an, och den skulle blivit än högtidligare om accompagnementet lyckats bättre. Utsagan från visst håll att »Hofsingarna» ännu är i harm över valets förrättande i vår kyrka begär »fjärde man» är helt grundlös. Tvärtom är de synnerligen belåtna med de nu prövande och går i valet och kvalet om vem av dem som bör erhålla rösterna n. b. om inte den tredje profpredikanten, som lär vara en utmärkt talare, ändrar deras åsikter. X.