Dokumentarkivet
Tryckt text om Båstads kyrka
Avskrift
22
Av ålder hade Båstads kyrka ägt att av marknadsbesökande uppbära ståndpenningar. Detta privilegium blev genom landshövdingeresolution av den ²⁴/₁₁ 1832 förnyat. Enligt denna skulle ståndsstädjan utgöra
12 sk. b:o för varje hantverksstånd eller tält,
8 sk. för varje lass käril eller kistor,
2 sk. 8 r:n för varje lass bräder eller timmer samt
1 sk. 4 r:n för varje vagn, bord eller kista, som till försäljning vart utbjuden.
Förr hade drängarna sina åhörareplatser i södra skeppet och pigorna sina uti norra skeppet; mittskeppet och läktaren innehades av borgerskapet. En stolstädja i "Drängraden" betaltes på 1870-talet med 12 öre och i "Pigraden" med lika mycket. Platserna i mittskeppet kostade 25 öre. — För åren 1800, 1801 och 1802 erlade handl. Olander 1 rdr b:o i städja för stolplats å läktaren.
Vaxljusens å altaret tändning för brudpar kostade 24 sk. sp. Följande kyrkbröllop hava vi antecknat:
Hans Jönsson Hök ............... år 1797
Lars Falk ............................ „ 1798
Magister Althin..................... „ 1799
Styrman Gustaf Ludvigsson ... „ 1801
Göran P. Törning.................. „ 1801
Sjöman Nils P. Karström ...... „ 1802
Sven Karström ..................... „ 1804
Joh. Schonberg..................... „ 1805
Rektor Seldener ................... „ 1813
Kapten Graff ........................ „ 1823
Carl Gustaf Engellau ............ „ 1823
Handelsman Sjöberg ............. „ 1824
Bokbindare C. Holst ............. „ 1826
Herr Nils Bergström ............. „ 1827
Vaxljuspengarna gingo dock ej till kyrkans kassa utan till Båstads Enskilda kassa. Så gjorde ock högtidsdagarnas kollekter. Den 16 januari 1796 uttogs ur kollektstocken 24 rdr 24 sk. i närvaro av "Herr Probsten, Herr Ollman samt Herr Pommer". Juldagen 1809 belöpte sig kollekten till 1 rdr 4 sk. b:o.
* * *
Sedan ovanstående nedskrivits, har författaren fått se dels Utdrag af Geographiska Chartan öfver Hallands och Christianstads Höfdingedömens Läneskillnad, författad uti maij Månad år 1749 af Landtmätaren Jacob Kanter, dels Utdrag af Geographiska Chartan öfver Hertigdömet Skåne,
23
författad år 1766 af Commissions Landtmätaren Joh. Lor. Gillberg.
Å bägge dessa styrkta utdrag finnas teckningar av Båstads kyrka. Gillberg framställer tornets nuvarande utseende, men Kanter visar en helt annan torntyp, som upptill har en kupollik insvängning med kors i toppen; likaså visas kors å östra gaveln.
Utav kartorna framgår sålunda, att ovan omförmälda ändring av tornanordningen företagits mellan åren 1749 och 1766.
Bland ortsbefolkningen finnes om kyrkan en sägen, enligt vilken en underjordisk vattenström skall gå under kyrkan mot sjön. Mången tror sig ock hava hört dess dån, i synnerhet vid väderleksskiften.
———
En kyrkfest i Båstad år 1830.
Efterföljande är författat av stadsförmannen i Båstad J. J. Klinghamer. Mellan ett par protokoll i Båstads stadsbok finnes det instucket. Det har säkerligen varit hans avsikt att göra de efterkommande underkunniga om, huru fäderna ådagalagt sitt intresse för kristendomen och dess förkunnelse i renhet och klarhet.
* *
Den tusenåriga ljusets minnesfest firades även i vår lilla stad på ett lika så högtidligt som andaktsbjudande sätt. Lördagsaftonen klockan 5 hölls, efter sammanringning och några styckeskott, bön, såsom beredelse till ett värdigt firande av den instundande högtiden. Söndagsmorgon, den 28:de november 1830, eller Jubeldagen, hälsades den uppgående solen med klockringning och kanonad. Ryktet om de tillämnade högtidligheterna hade hitlockat flera tusende människor från den kringliggande nejden, och för första gången var vår kyrka för trång. Gudstjänsten började kl. 6 e. m. Alla stadens ledamöter hade efter skedd kallelse församlat
Av ålder hade Båstads kyrka ägt att av marknadsbesökande uppbära ståndpenningar. Detta privilegium blev genom landshövdingeresolution av den ²⁴/₁₁ 1832 förnyat. Enligt denna skulle ståndsstädjan utgöra
12 sk. b:o för varje hantverksstånd eller tält,
8 sk. för varje lass käril eller kistor,
2 sk. 8 r:n för varje lass bräder eller timmer samt
1 sk. 4 r:n för varje vagn, bord eller kista, som till försäljning vart utbjuden.
Förr hade drängarna sina åhörareplatser i södra skeppet och pigorna sina uti norra skeppet; mittskeppet och läktaren innehades av borgerskapet. En stolstädja i "Drängraden" betaltes på 1870-talet med 12 öre och i "Pigraden" med lika mycket. Platserna i mittskeppet kostade 25 öre. — För åren 1800, 1801 och 1802 erlade handl. Olander 1 rdr b:o i städja för stolplats å läktaren.
Vaxljusens å altaret tändning för brudpar kostade 24 sk. sp. Följande kyrkbröllop hava vi antecknat:
Hans Jönsson Hök ............... år 1797
Lars Falk ............................ „ 1798
Magister Althin..................... „ 1799
Styrman Gustaf Ludvigsson ... „ 1801
Göran P. Törning.................. „ 1801
Sjöman Nils P. Karström ...... „ 1802
Sven Karström ..................... „ 1804
Joh. Schonberg..................... „ 1805
Rektor Seldener ................... „ 1813
Kapten Graff ........................ „ 1823
Carl Gustaf Engellau ............ „ 1823
Handelsman Sjöberg ............. „ 1824
Bokbindare C. Holst ............. „ 1826
Herr Nils Bergström ............. „ 1827
Vaxljuspengarna gingo dock ej till kyrkans kassa utan till Båstads Enskilda kassa. Så gjorde ock högtidsdagarnas kollekter. Den 16 januari 1796 uttogs ur kollektstocken 24 rdr 24 sk. i närvaro av "Herr Probsten, Herr Ollman samt Herr Pommer". Juldagen 1809 belöpte sig kollekten till 1 rdr 4 sk. b:o.
* * *
Sedan ovanstående nedskrivits, har författaren fått se dels Utdrag af Geographiska Chartan öfver Hallands och Christianstads Höfdingedömens Läneskillnad, författad uti maij Månad år 1749 af Landtmätaren Jacob Kanter, dels Utdrag af Geographiska Chartan öfver Hertigdömet Skåne,
23
författad år 1766 af Commissions Landtmätaren Joh. Lor. Gillberg.
Å bägge dessa styrkta utdrag finnas teckningar av Båstads kyrka. Gillberg framställer tornets nuvarande utseende, men Kanter visar en helt annan torntyp, som upptill har en kupollik insvängning med kors i toppen; likaså visas kors å östra gaveln.
Utav kartorna framgår sålunda, att ovan omförmälda ändring av tornanordningen företagits mellan åren 1749 och 1766.
Bland ortsbefolkningen finnes om kyrkan en sägen, enligt vilken en underjordisk vattenström skall gå under kyrkan mot sjön. Mången tror sig ock hava hört dess dån, i synnerhet vid väderleksskiften.
———
En kyrkfest i Båstad år 1830.
Efterföljande är författat av stadsförmannen i Båstad J. J. Klinghamer. Mellan ett par protokoll i Båstads stadsbok finnes det instucket. Det har säkerligen varit hans avsikt att göra de efterkommande underkunniga om, huru fäderna ådagalagt sitt intresse för kristendomen och dess förkunnelse i renhet och klarhet.
* *
Den tusenåriga ljusets minnesfest firades även i vår lilla stad på ett lika så högtidligt som andaktsbjudande sätt. Lördagsaftonen klockan 5 hölls, efter sammanringning och några styckeskott, bön, såsom beredelse till ett värdigt firande av den instundande högtiden. Söndagsmorgon, den 28:de november 1830, eller Jubeldagen, hälsades den uppgående solen med klockringning och kanonad. Ryktet om de tillämnade högtidligheterna hade hitlockat flera tusende människor från den kringliggande nejden, och för första gången var vår kyrka för trång. Gudstjänsten började kl. 6 e. m. Alla stadens ledamöter hade efter skedd kallelse församlat
