Dokumentarkivet
Tryckt text om Båstads kyrka
Avskrift
44
dotter, och att hon sedan föreföll en smula underlig, bör ej förvåna. Sitt präktiga hår klippte hon av och sågs sedan alltid "rundklippt". Och när hon vid sina färder till och från Värestorp sprängde åstad på sin häst i kurirfart, skakade östrakarupsfolket på sina huvu'n och satte skulden på den otacksamma prästen Rehnström.
Hennes syster, Christina Agardh, gifte sig med pastorsadjunkten Thure Andersson på Tockarp, Hjärnarps församling. Han hade i sitt förra äktenskap, som upplöstes genom makans död 1819, sex barn. Fru Christina blev änka 1833.
Demoiselle Carolina Agardh dog år 1814.
Fru Agneta Agardh levde till den 5 januari 1831. Hon hade flyttat upp till torget, i ett hus vid östra sidan. Där hyrde hon ut lägenhet åt handlanden H. M. Sjöberg, som var gift med Cath. Petr. Schonberg, syster till Agardh d. y:s hustru. Fru Agneta beskrives av en ännu levande samtida som en "liten vänlig fru, iklädd vit bindmössa".
Den 27 maj 1831 sammanträdde i Båstad arvingarna efter fru Agardh, varvid enhälligt beslöts att i gravmonuments ställe och "såsom mest överensstämmande med den vördade avlidnas — för sin lidande nästa alltid ömmande hjärta — av hennes odelade kvarlåtenskap anslå en summa av 133 Riksdaler 16 skillingar bko under namn av Agardhska fattigfonden, med inrättande varav till orubblig efterrättelse" bestämdes vissa villkor. Enligt dessa skulle fonden "nedsättas i Båstads samhälles fattigkassa, i förening med hvars medel densamma med lika omsorg och säkerhet belånas med laga avkastning"; kassaförvaltaren skulle under pastors inseende och efter moget overvägande årligen den 5 januari utdela ²/₃ av avkastningen till någon i Båstad bosatt ledamot av Agardska familjen vid behov eller till den fattigaste och till sin vandel mest öförvitliga änka eller ogifta fruntimmersperson, som, född i Båstad, vistas inom dess område. Nästföljande söndag skulle utdelningen kungöras i kyrkan.
Fondens storlek var den 1 jan. 1913 kr. 898: 35.
Familjen Agardh har lämnat djupa spår efter sig bland ortens befolkning. Länge "uppkallade" man sina barn efter de Agardhska familjemedlemmarna. Så t. ex. har namnet Agneta, som eljest förekommer mycket sparsamt, där varit ganska vanligt. Och ännu utpekar båstadsbon för badgästen och främlingen den Agardhska gården såsom köpingens främsta minnesmärke näst kyrkan och kanonerna.
* * *
45
För den som nu besöker Agardhska gården, kan det måhända vara av intresse att veta, det ett par läderspannar*) från gamla tider ännu stå kvar å vinden. De bära gårdens gamla nummer 87—100. Därjämte finnes ett par eldsläckare av gammal typ: c:a 15 dm. långt skaft samt å detta långa tågor, vilka skulle doppas i vatten och avstänkas på elden.
———
Ollman.
I början av 1700-talet fanns i Båstad en häradsskrivare Jöns Ollman. Han härstammade troligen från Onsala i norra Halland. Han hade två söner, Frans Jönsson Ollman och A. Jönsson Ollman. Den förre var född 1727. Han gifte sig med Sofia Corvin och dog såsom prost i Bärslöf år 1771. Brodern blev befallningsman i Båstad. Han hade dottern Agneta Christina, som blev gift med handlanden Agardh d. ä., och en son, som blev stadsförman i Båstad. Stadsförman Ollman bodde nere vid Källebacken. Hans hustru var vida bekant för sin svårighet att komma överens med sina tjänarinnor. En dag fick Ollman uti en tidning se en notis om en uti en stad i norra Skåne boende fru, vilken bytte om pigor 365 gånger om året. Han misstänkte sjömännen från Båstad för att ha satt in notisen och kunde i anledning därav icke mera tåla sjöfolk. Stadsförman Ollman dog omkring år 1824.
———
Släkten Klinghamer i Båstad.
Omkring år 1810 funnos enligt Båstads gamla räkenskaper en handelsman Kleinhamar, en stadsförman J. Kleinhamer och en kommissarie Klinghammar. Förmodligen är det en och samma person, som åsyftas**), nämligen kommerse-
*) Dessa brandredskap funnos kvar d. ⁸/₂ 1913.
**) Kassörskapet alternerade mellan borgarna; därav kan förklaras olikheten i namnbildningen.
dotter, och att hon sedan föreföll en smula underlig, bör ej förvåna. Sitt präktiga hår klippte hon av och sågs sedan alltid "rundklippt". Och när hon vid sina färder till och från Värestorp sprängde åstad på sin häst i kurirfart, skakade östrakarupsfolket på sina huvu'n och satte skulden på den otacksamma prästen Rehnström.
Hennes syster, Christina Agardh, gifte sig med pastorsadjunkten Thure Andersson på Tockarp, Hjärnarps församling. Han hade i sitt förra äktenskap, som upplöstes genom makans död 1819, sex barn. Fru Christina blev änka 1833.
Demoiselle Carolina Agardh dog år 1814.
Fru Agneta Agardh levde till den 5 januari 1831. Hon hade flyttat upp till torget, i ett hus vid östra sidan. Där hyrde hon ut lägenhet åt handlanden H. M. Sjöberg, som var gift med Cath. Petr. Schonberg, syster till Agardh d. y:s hustru. Fru Agneta beskrives av en ännu levande samtida som en "liten vänlig fru, iklädd vit bindmössa".
Den 27 maj 1831 sammanträdde i Båstad arvingarna efter fru Agardh, varvid enhälligt beslöts att i gravmonuments ställe och "såsom mest överensstämmande med den vördade avlidnas — för sin lidande nästa alltid ömmande hjärta — av hennes odelade kvarlåtenskap anslå en summa av 133 Riksdaler 16 skillingar bko under namn av Agardhska fattigfonden, med inrättande varav till orubblig efterrättelse" bestämdes vissa villkor. Enligt dessa skulle fonden "nedsättas i Båstads samhälles fattigkassa, i förening med hvars medel densamma med lika omsorg och säkerhet belånas med laga avkastning"; kassaförvaltaren skulle under pastors inseende och efter moget overvägande årligen den 5 januari utdela ²/₃ av avkastningen till någon i Båstad bosatt ledamot av Agardska familjen vid behov eller till den fattigaste och till sin vandel mest öförvitliga änka eller ogifta fruntimmersperson, som, född i Båstad, vistas inom dess område. Nästföljande söndag skulle utdelningen kungöras i kyrkan.
Fondens storlek var den 1 jan. 1913 kr. 898: 35.
Familjen Agardh har lämnat djupa spår efter sig bland ortens befolkning. Länge "uppkallade" man sina barn efter de Agardhska familjemedlemmarna. Så t. ex. har namnet Agneta, som eljest förekommer mycket sparsamt, där varit ganska vanligt. Och ännu utpekar båstadsbon för badgästen och främlingen den Agardhska gården såsom köpingens främsta minnesmärke näst kyrkan och kanonerna.
* * *
45
För den som nu besöker Agardhska gården, kan det måhända vara av intresse att veta, det ett par läderspannar*) från gamla tider ännu stå kvar å vinden. De bära gårdens gamla nummer 87—100. Därjämte finnes ett par eldsläckare av gammal typ: c:a 15 dm. långt skaft samt å detta långa tågor, vilka skulle doppas i vatten och avstänkas på elden.
———
Ollman.
I början av 1700-talet fanns i Båstad en häradsskrivare Jöns Ollman. Han härstammade troligen från Onsala i norra Halland. Han hade två söner, Frans Jönsson Ollman och A. Jönsson Ollman. Den förre var född 1727. Han gifte sig med Sofia Corvin och dog såsom prost i Bärslöf år 1771. Brodern blev befallningsman i Båstad. Han hade dottern Agneta Christina, som blev gift med handlanden Agardh d. ä., och en son, som blev stadsförman i Båstad. Stadsförman Ollman bodde nere vid Källebacken. Hans hustru var vida bekant för sin svårighet att komma överens med sina tjänarinnor. En dag fick Ollman uti en tidning se en notis om en uti en stad i norra Skåne boende fru, vilken bytte om pigor 365 gånger om året. Han misstänkte sjömännen från Båstad för att ha satt in notisen och kunde i anledning därav icke mera tåla sjöfolk. Stadsförman Ollman dog omkring år 1824.
———
Släkten Klinghamer i Båstad.
Omkring år 1810 funnos enligt Båstads gamla räkenskaper en handelsman Kleinhamar, en stadsförman J. Kleinhamer och en kommissarie Klinghammar. Förmodligen är det en och samma person, som åsyftas**), nämligen kommerse-
*) Dessa brandredskap funnos kvar d. ⁸/₂ 1913.
**) Kassörskapet alternerade mellan borgarna; därav kan förklaras olikheten i namnbildningen.
