Dokumentarkivet
Tryckt text om Båstads kyrka
Avskrift
26
kovs kyrkas gradual hade omkring 1580 svenska psalmer inskrivits bredvid danska texten. Sannolikt är, att även i Båstads kyrka svenska psalmer nyttjats vid denna tid.
År 1618 var prästen *Morten Andersen* från Båstad närvarande vid prästmötet i Lund, där bl. a. kungjordes förbud för prästerna att hålla de s. k. kalendegillena. Då han hemkommen skulle för sina häradsbröder, herr Rasmus i V. Karup, Severen i Förslöv, Anders i Barkåkra, dennes namne i Ängelholm samt herr Kjeld i Hjärnarp, referera mötesförhandlingarna, gjorde han det osammanhängande. Att han varit en tämligen slät präst, styrkes av det förhållandet, att då biskop Mads Jensen Middelfart på sin visitationsresa i norra Skåne 1622 kommit till Båstad för att tillse, om allt tillgick rätt "så väl i Guds som i pastorns hus", herr Morten gjorde undanflykter för att slippa samla menigheten till visitationen. Han förklarade nämligen, att folket rest till marknad.
Prosten Rasmus Hanssons i V. Karup son *Rasmus Rasmusson Frijs* var pastor här 1630. Han har då avlämnat en uppgift om sina inkomster, vilken han slutar med följande ord: "Gud giffue ad den höge Öffrighed vilde haffue it naadigt Indseende thil saadan fattig och Ringe leylighedh och forhielpe naagit thil at föde fattig hustrue och börn i denne thronge och haarde thid".
Series Pastorum i kyrkans sakristia nämner som första namn *Nicolaus*, vilket namn är den latiniserade formen av det danska Niels. Eget är, att Series Pastorum ej uppger hans fullständiga namn. Detta förekommer nämligen å stora kyrkklockan och är "Nicolaus Janus Helsynburgius" eller *Niels Jensen Helsingburgius.*\*) Han dog 42-årig den 1 april 1636 efter att ha varit pastor i Båstad i fem år.
År 1636 blev *Jakob Sörensen Heslund*\*\*) pastor här, enligt vad hans gravsten upplyser om. Liksom sin företrädare klagade han över fattigdom. En son till honom blev pastor i Össjö.
Heslunds efterträdare blev *Söffren Finche* eller som Series Pastorum nämner honom "Severus finehius"\*\*\*). Han prästvigdes den 29 april 1668 för tjänstgöring i Båstad. Förut hade han predikat i Lemmeströ (en del av nuvarande Gustavs församling i Vemmenhögs härad). Under annan rubrik äro nämnda herr Söffrens politiska bravader. Här må vidare
\*) Han var från Helsingborg.
\*\*) Han var från Hesslunda.
\*\*\*) Skall vara Finchius.
27
omtalas, att han byggde en gård för kyrkans i Torekov medel och sedan sålde den för egen räkning. I Danmark fick han efter rymningen från Båstad ett pastorat men degraderades till klockare samt kom slutligen i fängelse för kyrkobuller. Och i fängelset slutades hans dagar.
Enligt kyrkans pastorsserie skall mellan 1678—1682 Lauritz Nielsen Rhode hava varit pastor i Båstad. Men denna uppgift är felaktig och torde hava tillkommit genom förväxling med häradsprosten i Norra Åsbo och Bjäre, vilken senare bar nyssnämnda namn. Denne var emellertid kyrkoherde i Riseberga och var förresten år 1678 cirka 70 år gammal. Rätta förhållandet är, att herr *Nils* i Östra Karup vikarierade här under ledigheten. Församlingen var emellertid mycket missbelåten ej blott med predikandet, som ägde rum icke söndagarna utan vilken söckendag han behagade och ibland med tre veckors mellanrum, utan ock med hans rucklande i Båstad i sällskap med tullnären Mons Schierna.
Efter herr Nils vikarierade en annan hallandspräst, *Pål Larsson Åberg*. Han hade gått i skola uti Lund i 7 år samt blivit student i Greifswald 1661. Sedan han tjänstgjort som präst i Halland i 14 år, kom han under kriget ned till Bjäre härad, där han i 4 år fick förestå Förslövs pastorat. I slutet av 1680 kom han till Båstad för att förestå detta pastorat. Mannen var en trägen supplikant. Han hade t. ex. infunnit sig i Hälsingborg, då Ulrika Eleonora första gången beträdde svensk jord, och av drottningen utbett sig rekommendation till befordran. I Båstad hade han ej varit många dagar, innan han begärde att få bli kvar vid pastoratet, åtminstone någon tid, så att "hans flykt icke måtte bli om vintern, som Frälsaren själv håller för det hårdaste, som skall avbedjas". På våren följande år förnyade han sin anhållan om Båstads pastorat. Samtidigt med honom sökte Brodde Erlandsson Paulin, svåger till Mons Schierna\*), detta pastorat.
Både Åberg och Paulin "sökte" förgäves i Båstad. En regementspastor från Västergötland, värmlänning till börden, blev utnämnd och kom hit lördagen den 12 mars 1681 samt predikade dagen därpå. Hans namn var *Andreas Laurentii Swala*. Herr Rasmus i Karup "inpastorerade" honom. Samma år den 22 november begärde han transport under föregivande att han i Båstad levat av egna medel och föga fått av "denna fattiga och hårdnackade församling", nämligen av Båstad 3 lamm, 4 gäss, 10 travar råg och 10 travar korn
\*) Måns Schiernas hustru hette Sara Erlandsson; hon var prästdotter från Markaryd.
kovs kyrkas gradual hade omkring 1580 svenska psalmer inskrivits bredvid danska texten. Sannolikt är, att även i Båstads kyrka svenska psalmer nyttjats vid denna tid.
År 1618 var prästen *Morten Andersen* från Båstad närvarande vid prästmötet i Lund, där bl. a. kungjordes förbud för prästerna att hålla de s. k. kalendegillena. Då han hemkommen skulle för sina häradsbröder, herr Rasmus i V. Karup, Severen i Förslöv, Anders i Barkåkra, dennes namne i Ängelholm samt herr Kjeld i Hjärnarp, referera mötesförhandlingarna, gjorde han det osammanhängande. Att han varit en tämligen slät präst, styrkes av det förhållandet, att då biskop Mads Jensen Middelfart på sin visitationsresa i norra Skåne 1622 kommit till Båstad för att tillse, om allt tillgick rätt "så väl i Guds som i pastorns hus", herr Morten gjorde undanflykter för att slippa samla menigheten till visitationen. Han förklarade nämligen, att folket rest till marknad.
Prosten Rasmus Hanssons i V. Karup son *Rasmus Rasmusson Frijs* var pastor här 1630. Han har då avlämnat en uppgift om sina inkomster, vilken han slutar med följande ord: "Gud giffue ad den höge Öffrighed vilde haffue it naadigt Indseende thil saadan fattig och Ringe leylighedh och forhielpe naagit thil at föde fattig hustrue och börn i denne thronge och haarde thid".
Series Pastorum i kyrkans sakristia nämner som första namn *Nicolaus*, vilket namn är den latiniserade formen av det danska Niels. Eget är, att Series Pastorum ej uppger hans fullständiga namn. Detta förekommer nämligen å stora kyrkklockan och är "Nicolaus Janus Helsynburgius" eller *Niels Jensen Helsingburgius.*\*) Han dog 42-årig den 1 april 1636 efter att ha varit pastor i Båstad i fem år.
År 1636 blev *Jakob Sörensen Heslund*\*\*) pastor här, enligt vad hans gravsten upplyser om. Liksom sin företrädare klagade han över fattigdom. En son till honom blev pastor i Össjö.
Heslunds efterträdare blev *Söffren Finche* eller som Series Pastorum nämner honom "Severus finehius"\*\*\*). Han prästvigdes den 29 april 1668 för tjänstgöring i Båstad. Förut hade han predikat i Lemmeströ (en del av nuvarande Gustavs församling i Vemmenhögs härad). Under annan rubrik äro nämnda herr Söffrens politiska bravader. Här må vidare
\*) Han var från Helsingborg.
\*\*) Han var från Hesslunda.
\*\*\*) Skall vara Finchius.
27
omtalas, att han byggde en gård för kyrkans i Torekov medel och sedan sålde den för egen räkning. I Danmark fick han efter rymningen från Båstad ett pastorat men degraderades till klockare samt kom slutligen i fängelse för kyrkobuller. Och i fängelset slutades hans dagar.
Enligt kyrkans pastorsserie skall mellan 1678—1682 Lauritz Nielsen Rhode hava varit pastor i Båstad. Men denna uppgift är felaktig och torde hava tillkommit genom förväxling med häradsprosten i Norra Åsbo och Bjäre, vilken senare bar nyssnämnda namn. Denne var emellertid kyrkoherde i Riseberga och var förresten år 1678 cirka 70 år gammal. Rätta förhållandet är, att herr *Nils* i Östra Karup vikarierade här under ledigheten. Församlingen var emellertid mycket missbelåten ej blott med predikandet, som ägde rum icke söndagarna utan vilken söckendag han behagade och ibland med tre veckors mellanrum, utan ock med hans rucklande i Båstad i sällskap med tullnären Mons Schierna.
Efter herr Nils vikarierade en annan hallandspräst, *Pål Larsson Åberg*. Han hade gått i skola uti Lund i 7 år samt blivit student i Greifswald 1661. Sedan han tjänstgjort som präst i Halland i 14 år, kom han under kriget ned till Bjäre härad, där han i 4 år fick förestå Förslövs pastorat. I slutet av 1680 kom han till Båstad för att förestå detta pastorat. Mannen var en trägen supplikant. Han hade t. ex. infunnit sig i Hälsingborg, då Ulrika Eleonora första gången beträdde svensk jord, och av drottningen utbett sig rekommendation till befordran. I Båstad hade han ej varit många dagar, innan han begärde att få bli kvar vid pastoratet, åtminstone någon tid, så att "hans flykt icke måtte bli om vintern, som Frälsaren själv håller för det hårdaste, som skall avbedjas". På våren följande år förnyade han sin anhållan om Båstads pastorat. Samtidigt med honom sökte Brodde Erlandsson Paulin, svåger till Mons Schierna\*), detta pastorat.
Både Åberg och Paulin "sökte" förgäves i Båstad. En regementspastor från Västergötland, värmlänning till börden, blev utnämnd och kom hit lördagen den 12 mars 1681 samt predikade dagen därpå. Hans namn var *Andreas Laurentii Swala*. Herr Rasmus i Karup "inpastorerade" honom. Samma år den 22 november begärde han transport under föregivande att han i Båstad levat av egna medel och föga fått av "denna fattiga och hårdnackade församling", nämligen av Båstad 3 lamm, 4 gäss, 10 travar råg och 10 travar korn
\*) Måns Schiernas hustru hette Sara Erlandsson; hon var prästdotter från Markaryd.
