Dokumentarkivet
Trycksida om Båstads kyrka med kyrkorumsbild
Avskrift
Namnet BÅSTAD:
BÅSTAD har icke alltid skrivits så som nu. Följande olika skrivsätt ha påträffats i äldre handlingar: **Bodstedo** (år 1400), **Botzstaedae, Bostadtt, Bodstedhae, Botstad, Baadstadt, Baasted** och **Baastad**. Fr. o. m. år 1767 förekommer **Båstad**. Betydelsen torde vara "båtstad", möjligen i äldre tider även "bot"-(görings-) stad eller "bukt"-stad.
Ur Båstads historia:
Sedan urminnes tid gick vägen från Skåne till Halland via Luntertun (vid Ängelholm), Torekovs heliga källa, hednatemplet i Hov och genom Båstad. Sannolikt har då även **Nordens apostel Ansgar** färdats genom Båstad och kanske då ock förkunnat Guds Ord här!
**Om Båstads pastorat:** Sedan urminnes tider har Båstad utgjort ett pastorat tillsammans med Torekov till år 1860, därefter 1860—1961 tillsammans med Hov, som t. o. m. var moderförsamling till 1923; sedan 1962 utgör Båstad eget pastorat utan annex med en folkmängd av 2.209 personer på en yta av 6,57 kvkm.
Om kyrkan:
**Båstads kyrkas byggnadshistoria m. m.:**
Redan i urminnes tider fanns det **"heliga platser"** i Båstad: offerstenar vid Pershög, vid Råhög, "Klinkehögen", i Nyled, i Tallhögens trädgård, vid Malens restaurant och "Galtastenar" vid driverierna i Malen m. fl. **Två små kapell** ha legat strax norr om Torggården och å en tomt mellan Skand. bankens tomt och Bergs tomt. **En äldre kyrka** torde ha stått på den nuv. kyrkans grund (se nedan!). **Badpredikanter** var vid seklets början anställda i Malen, bl. a. Ärkebiskop J. A. Ekman, som höll morgonböner invid kyrkovärd Aron Bengtssons tomt. Den nuv. kyrkan är omgiven av en mur uppförd 1956.
**Kyrkan** företer i flera avseenden likheter med Olai Dom-
———
Båstads nyrestaurerade kyrka med Ansgars-, Luther- och Gustaf Adolfsfanorna
(Psalmerna å nummertavlorna är Reformationsdagens psalmer 1967.)
kyrka och Maria kyrkan i Hälsingör, med Hälsingborgs Maria kyrka, Halmstads Nicolai kyrka, Luntertuns kyrka (vid Ängelholm), Landskrona S:t Johannes' kyrka, Åhus' kyrka samt Barkåkra och Brunnby kyrkor. Också med den kyrkliga byggnadskonsten i Lübeck finns viss släktskap. Kyrkan torde vara ett av de vackraste exemplen av medeltida dansk kyrkoarkitektur i Sverige. "Första anblicken av Båstads kyrka visar, att den byggts för ett talrikare samhälle än det, som nu firar sin andakt där." (Brunius). "Om kyrkans yttre är imponerande, så är det inre det inte mindre; under de höga valven härskar ett mystiskt halvdunkel, som påminner om de stora katedralerna i utlandet". (Boheman). Kyrkan påminner ock, enl. domprost Newman i Lund, om en liten Domkyrka. **Källorna till kyrkans historia** är tyvärr ganska sparsamma. Enl. kyrkovärd Aron Bengtsson, Båstad, har det utrönts, att äldre handlingar än från år 1662 ang. kyrkan icke existera. Det beror dels på att en dansk kung på 1600-talet lät anordna fyrverkerier i Köpenhamn med arkivalier som bränsle(!) dels på Båstads kyrkoarkivs brand 1870. Emellertid kan man enl. gjorda forskningar fastslå, att kyrkan funnits omkring 1450, kanske redan 1430. Andra tidsbestämningar **kan** vara 1223 eller 1350-talet. (Uppgiften om att det redan
1068 fanns en kyrka här kan näppeligen avse den nuvarande kyrkan, om vilken det senare säges, att den är "uppdragen utur ålderdomens ruiner", men ock att den "tävlar med de flesta i Skåne uti ordning och anständiga decorationer.")
**Ang. restaureringar av Båstads nuv. kyrka** kan nämnas följande: Lagning av tak och fönsterkarmar skedde 1694. Bänkar, altarskrank och altartavlans inramning ung. 1780. En större reparation omnämnes åren 1848—49 med 131½ kostnadsfria dagsverken och murerarbete år 1871. Värmledning inlades 1936, då även koromgången frilades, sakristian flyttades till vapenhuset, huvudingången blev vid tornet, och medeltida målningar framtogs i norra sidoskeppet. Slutligen har under åren 1963—1967 en omfattande renovering skett: väggar och valv ha förbättrats, bänkarna ha ommålats, ytterligare medeltida målningar ha upptäckts och framtagits, korfönstren ha återöppnats, mattorna ha förnyats och ljusanordningarna förbättrats och förnyats m. m., vilket dragit en kostnad av mer än 200.000 kr., — allt under ledning av domkyrkoarkitekt Graebe i Lund, landsantikvarie Thun i Kristianstad och konservator Wahlgren i Jönköping.
Kyrkans klockor:
**Lill-klockan** 1613 ("Jochum Jensen göt mig"), **Mellanklockan** 1635 ("In mundo angustia, in sepulcro requies, in coelo victoria" = i världen trångmål, i graven ro, i himlen seger; och: "Vox mea cunctorum sit terror daemoniorum" = må min röst vara en förskräckelse för alla onda andar!) samt **Stor-klockan** 1927, skänkt av familjen Nobel ("Släkten, som födas, verka och försvinna här mellan åsen och havets famn, o, må de stanna, lyssna och besinna, när mina toner deras öron hinna, att Herren dem kallar frälsning att vinna, sällhet och nåd i Hans heliga namn!"). En fjärde kyrkklocka har tyvärr bortförts av danskarna till Landskrona, där den nu hänger i norra tornet (lill-klockan). Elektrisk klockringning infördes 1962.
Kyrkans inre: skeppen och valven:
Kyrkan, som har ung. 400 sittplatser enligt Biskop Viktor Rundgrens statistik 1928, och som är helgad åt Jungfru Maria, är en s.k. **hall-kyrka** med mittskepp, (med 8-delade s. k. kryss- eller ribbvalv), två sidoskepp, koromgång och sakristia (alla dessa med 4-delade s. k. korsvalv) samt kor (med s. k. stjärnvalv) och torn med vapenhus. **Invig-**
BÅSTAD har icke alltid skrivits så som nu. Följande olika skrivsätt ha påträffats i äldre handlingar: **Bodstedo** (år 1400), **Botzstaedae, Bostadtt, Bodstedhae, Botstad, Baadstadt, Baasted** och **Baastad**. Fr. o. m. år 1767 förekommer **Båstad**. Betydelsen torde vara "båtstad", möjligen i äldre tider även "bot"-(görings-) stad eller "bukt"-stad.
Ur Båstads historia:
Sedan urminnes tid gick vägen från Skåne till Halland via Luntertun (vid Ängelholm), Torekovs heliga källa, hednatemplet i Hov och genom Båstad. Sannolikt har då även **Nordens apostel Ansgar** färdats genom Båstad och kanske då ock förkunnat Guds Ord här!
**Om Båstads pastorat:** Sedan urminnes tider har Båstad utgjort ett pastorat tillsammans med Torekov till år 1860, därefter 1860—1961 tillsammans med Hov, som t. o. m. var moderförsamling till 1923; sedan 1962 utgör Båstad eget pastorat utan annex med en folkmängd av 2.209 personer på en yta av 6,57 kvkm.
Om kyrkan:
**Båstads kyrkas byggnadshistoria m. m.:**
Redan i urminnes tider fanns det **"heliga platser"** i Båstad: offerstenar vid Pershög, vid Råhög, "Klinkehögen", i Nyled, i Tallhögens trädgård, vid Malens restaurant och "Galtastenar" vid driverierna i Malen m. fl. **Två små kapell** ha legat strax norr om Torggården och å en tomt mellan Skand. bankens tomt och Bergs tomt. **En äldre kyrka** torde ha stått på den nuv. kyrkans grund (se nedan!). **Badpredikanter** var vid seklets början anställda i Malen, bl. a. Ärkebiskop J. A. Ekman, som höll morgonböner invid kyrkovärd Aron Bengtssons tomt. Den nuv. kyrkan är omgiven av en mur uppförd 1956.
**Kyrkan** företer i flera avseenden likheter med Olai Dom-
———
Båstads nyrestaurerade kyrka med Ansgars-, Luther- och Gustaf Adolfsfanorna
(Psalmerna å nummertavlorna är Reformationsdagens psalmer 1967.)
kyrka och Maria kyrkan i Hälsingör, med Hälsingborgs Maria kyrka, Halmstads Nicolai kyrka, Luntertuns kyrka (vid Ängelholm), Landskrona S:t Johannes' kyrka, Åhus' kyrka samt Barkåkra och Brunnby kyrkor. Också med den kyrkliga byggnadskonsten i Lübeck finns viss släktskap. Kyrkan torde vara ett av de vackraste exemplen av medeltida dansk kyrkoarkitektur i Sverige. "Första anblicken av Båstads kyrka visar, att den byggts för ett talrikare samhälle än det, som nu firar sin andakt där." (Brunius). "Om kyrkans yttre är imponerande, så är det inre det inte mindre; under de höga valven härskar ett mystiskt halvdunkel, som påminner om de stora katedralerna i utlandet". (Boheman). Kyrkan påminner ock, enl. domprost Newman i Lund, om en liten Domkyrka. **Källorna till kyrkans historia** är tyvärr ganska sparsamma. Enl. kyrkovärd Aron Bengtsson, Båstad, har det utrönts, att äldre handlingar än från år 1662 ang. kyrkan icke existera. Det beror dels på att en dansk kung på 1600-talet lät anordna fyrverkerier i Köpenhamn med arkivalier som bränsle(!) dels på Båstads kyrkoarkivs brand 1870. Emellertid kan man enl. gjorda forskningar fastslå, att kyrkan funnits omkring 1450, kanske redan 1430. Andra tidsbestämningar **kan** vara 1223 eller 1350-talet. (Uppgiften om att det redan
1068 fanns en kyrka här kan näppeligen avse den nuvarande kyrkan, om vilken det senare säges, att den är "uppdragen utur ålderdomens ruiner", men ock att den "tävlar med de flesta i Skåne uti ordning och anständiga decorationer.")
**Ang. restaureringar av Båstads nuv. kyrka** kan nämnas följande: Lagning av tak och fönsterkarmar skedde 1694. Bänkar, altarskrank och altartavlans inramning ung. 1780. En större reparation omnämnes åren 1848—49 med 131½ kostnadsfria dagsverken och murerarbete år 1871. Värmledning inlades 1936, då även koromgången frilades, sakristian flyttades till vapenhuset, huvudingången blev vid tornet, och medeltida målningar framtogs i norra sidoskeppet. Slutligen har under åren 1963—1967 en omfattande renovering skett: väggar och valv ha förbättrats, bänkarna ha ommålats, ytterligare medeltida målningar ha upptäckts och framtagits, korfönstren ha återöppnats, mattorna ha förnyats och ljusanordningarna förbättrats och förnyats m. m., vilket dragit en kostnad av mer än 200.000 kr., — allt under ledning av domkyrkoarkitekt Graebe i Lund, landsantikvarie Thun i Kristianstad och konservator Wahlgren i Jönköping.
Kyrkans klockor:
**Lill-klockan** 1613 ("Jochum Jensen göt mig"), **Mellanklockan** 1635 ("In mundo angustia, in sepulcro requies, in coelo victoria" = i världen trångmål, i graven ro, i himlen seger; och: "Vox mea cunctorum sit terror daemoniorum" = må min röst vara en förskräckelse för alla onda andar!) samt **Stor-klockan** 1927, skänkt av familjen Nobel ("Släkten, som födas, verka och försvinna här mellan åsen och havets famn, o, må de stanna, lyssna och besinna, när mina toner deras öron hinna, att Herren dem kallar frälsning att vinna, sällhet och nåd i Hans heliga namn!"). En fjärde kyrkklocka har tyvärr bortförts av danskarna till Landskrona, där den nu hänger i norra tornet (lill-klockan). Elektrisk klockringning infördes 1962.
Kyrkans inre: skeppen och valven:
Kyrkan, som har ung. 400 sittplatser enligt Biskop Viktor Rundgrens statistik 1928, och som är helgad åt Jungfru Maria, är en s.k. **hall-kyrka** med mittskepp, (med 8-delade s. k. kryss- eller ribbvalv), två sidoskepp, koromgång och sakristia (alla dessa med 4-delade s. k. korsvalv) samt kor (med s. k. stjärnvalv) och torn med vapenhus. **Invig-**
