Dokumentarkivet
Tryckt text om Båstads historia
Avskrift
6
Den 6 maj begynte "rör"läggningen vid Tjuvevadet, vilket allmänt erkändes hava sedan urminnes tid ägt det namnet. Där sattes, väster om åbädden, en hjärtsten med två visare. Den ena syftar åt Röskall, den andra åt Stenliden.
Strax över bergklippan uti Stenliden sattes ock en hjärtsten med två visare. Den ena syftar tillbaka åt Tjuvestenen, den andra åt Rävehögsröret.
Uppå den Rävehögen, landshövdingarna utsett till märkeshög, den största av högarna, sattes ett femstenarör med två visare; den ena pekar mot Stenlidsstenen, den andra åt Ladugårdshögröret. På hjärtstenen blev hugget N:o II och årtalet 1778.
På mellersta Ladugårdshögen sattes Ladugårdshögröret, ett femstenarör med 2 visare; den ena visar åt Rävehögsröret, den andra åt Varagårdsröret. Röret tecknades med N:o III och årtalet.
Mittutför en klippa i Örebäck (?) sattes vid vägen ett femstenarör med en visare åt Ladugårdshögröret samt tecknades årtalet 1778 och N:o IV.
Under hjärtstenarna lades hällar med påhuggna streck åt linjerna samt under alla stenarna kol och tegelsten. I protokollet anmärktes, att Röskall hade bort förses med visare och uteliggare såsom ett femstenarör. Men eftersom havet ibland svallar längre upp åt stranden, och då alltså inga stenar kunde där stå, lät man på stenen blott hugga N:o I och årtalet.
———
Fragment ur Båstads historia.
Inom en mils avstånd från Båstad finnas ett hundratal ättehögar. En utav dessa, Klinkehög, ligger strax öster om köpingen, vid norra kanten av Stationsvägen.
Vid Dömmestorp i Sydhålland undersöktes år 1869 några dylika gravar. Det konstaterades då, att de tillhörde första perioderna av bronsåldern. Sålunda har trakten vid Båstad sedan 3,000 år tillbaka varit bebodd av människor.
Men fastän nejden är en uråldrig kulturbygd, har i sagan och historien föga blivit antecknat om den. Första årtalet för i orten timad händelse torde vara 1223. Då utkämpades på Kungsskogens slänt ett slag, i vilket fylkeskungen Galter stupade. Hans "slott" har enligt sägnen stått
7
i Kålleröd (Korröd?). Under Galtastenar ligger han begraven.
Nämnes så också traditionens uppgift om att sydväst om "Solbacken", uti Erikstorp, ett åt s:t Erik helgat kloster funnits, står man inför staden Båstads historia.
* * *
Båstad var den yngsta av Skånes medeltidsstäder. Under namnet Boestede uppräknas den bland skånska städer under kung Hans tid. Dess anläggning under förra delen av 1400-talet torde ha stått i samband med att de stora sillstimmen under nämnda tid dragit sig mot Båstadsbukten. Är 1493 utgjorde Båstads skatt till kungen 50 mark 10 sk. Till jämförelse må nämnas, att Hälsingborgs skattebelopp var 54 mark 4 sk. Sålunda var Båstad vid sekelskiftet 1500 ett icke obetydligt samhälle. Stadsprivilegierna förnyades år 1513 av Kristian II, men snart därefter var stadens storhet på retur, och vid den tid, då reformationen infördes i Danmark, hade Båstad förlorat sina stadsrättigheter. Det sistnämnda kan slutledningsvis inhämtas av länsherrens i Hälsingborg, Peder Skrams, yrkande, att en Anders Guldsmidth skulle skilja sig från sin gård i Båstad och nedsätta sig uti en stad, där han såsom borgare kunde idka sitt hantverk. Av yrkandet framgår jämväl, att Båstad då lydde under Hälsingborgs slott. Dessförinnan hade Båstad varit lagt under Köpenhamns slott, och någon tid hade det utgjort ett särskilt län, Bodsteds län.
På Kristian IV:s tid (1588—1648) hade Hälsingborgs borgmästare, Jesper Pedersen, utverkat åt sin stad privilegium på all handel i Båstad. Sålunda måste den tidens båstadshandlande vara borgare i Hälsingborg. Uti en instruktion, som provinsial-, tull- och accisförvaltaren Ludvig Lorentsen den 19 juni 1651 givit tullnären i Båstad hette det i 12:te punkten: "Ephter som her förfalder store bedrägerier och forfang med kiöbmandskab, som Bönderne her udi Byen handle imod Helsingborgs Byes Privilegier og Borgerskabet til stor skade; saa befalder jeg eder hermed, at I Flitig upsigt hafve til alle dennem, som her i Byen handler med kiöbmandskab og icke hafver tagit deris Borgerskab i Helsingborg, att de icke handle nogit met Kiöb og Sal imod bemelte Helsingborgs Byes Kongl. Privilegier. Hver saadant befindes, daa I hvo sig dertil eller imod fordrister straxt godsit at lade arestere, oc för Welbyrdig Herr Slotts-Herre på Helsingborgs Slott, Borgmestere oc Raad eller Kongl. Majit:s Byefogit att instemme."
Den 6 maj begynte "rör"läggningen vid Tjuvevadet, vilket allmänt erkändes hava sedan urminnes tid ägt det namnet. Där sattes, väster om åbädden, en hjärtsten med två visare. Den ena syftar åt Röskall, den andra åt Stenliden.
Strax över bergklippan uti Stenliden sattes ock en hjärtsten med två visare. Den ena syftar tillbaka åt Tjuvestenen, den andra åt Rävehögsröret.
Uppå den Rävehögen, landshövdingarna utsett till märkeshög, den största av högarna, sattes ett femstenarör med två visare; den ena pekar mot Stenlidsstenen, den andra åt Ladugårdshögröret. På hjärtstenen blev hugget N:o II och årtalet 1778.
På mellersta Ladugårdshögen sattes Ladugårdshögröret, ett femstenarör med 2 visare; den ena visar åt Rävehögsröret, den andra åt Varagårdsröret. Röret tecknades med N:o III och årtalet.
Mittutför en klippa i Örebäck (?) sattes vid vägen ett femstenarör med en visare åt Ladugårdshögröret samt tecknades årtalet 1778 och N:o IV.
Under hjärtstenarna lades hällar med påhuggna streck åt linjerna samt under alla stenarna kol och tegelsten. I protokollet anmärktes, att Röskall hade bort förses med visare och uteliggare såsom ett femstenarör. Men eftersom havet ibland svallar längre upp åt stranden, och då alltså inga stenar kunde där stå, lät man på stenen blott hugga N:o I och årtalet.
———
Fragment ur Båstads historia.
Inom en mils avstånd från Båstad finnas ett hundratal ättehögar. En utav dessa, Klinkehög, ligger strax öster om köpingen, vid norra kanten av Stationsvägen.
Vid Dömmestorp i Sydhålland undersöktes år 1869 några dylika gravar. Det konstaterades då, att de tillhörde första perioderna av bronsåldern. Sålunda har trakten vid Båstad sedan 3,000 år tillbaka varit bebodd av människor.
Men fastän nejden är en uråldrig kulturbygd, har i sagan och historien föga blivit antecknat om den. Första årtalet för i orten timad händelse torde vara 1223. Då utkämpades på Kungsskogens slänt ett slag, i vilket fylkeskungen Galter stupade. Hans "slott" har enligt sägnen stått
7
i Kålleröd (Korröd?). Under Galtastenar ligger han begraven.
Nämnes så också traditionens uppgift om att sydväst om "Solbacken", uti Erikstorp, ett åt s:t Erik helgat kloster funnits, står man inför staden Båstads historia.
* * *
Båstad var den yngsta av Skånes medeltidsstäder. Under namnet Boestede uppräknas den bland skånska städer under kung Hans tid. Dess anläggning under förra delen av 1400-talet torde ha stått i samband med att de stora sillstimmen under nämnda tid dragit sig mot Båstadsbukten. Är 1493 utgjorde Båstads skatt till kungen 50 mark 10 sk. Till jämförelse må nämnas, att Hälsingborgs skattebelopp var 54 mark 4 sk. Sålunda var Båstad vid sekelskiftet 1500 ett icke obetydligt samhälle. Stadsprivilegierna förnyades år 1513 av Kristian II, men snart därefter var stadens storhet på retur, och vid den tid, då reformationen infördes i Danmark, hade Båstad förlorat sina stadsrättigheter. Det sistnämnda kan slutledningsvis inhämtas av länsherrens i Hälsingborg, Peder Skrams, yrkande, att en Anders Guldsmidth skulle skilja sig från sin gård i Båstad och nedsätta sig uti en stad, där han såsom borgare kunde idka sitt hantverk. Av yrkandet framgår jämväl, att Båstad då lydde under Hälsingborgs slott. Dessförinnan hade Båstad varit lagt under Köpenhamns slott, och någon tid hade det utgjort ett särskilt län, Bodsteds län.
På Kristian IV:s tid (1588—1648) hade Hälsingborgs borgmästare, Jesper Pedersen, utverkat åt sin stad privilegium på all handel i Båstad. Sålunda måste den tidens båstadshandlande vara borgare i Hälsingborg. Uti en instruktion, som provinsial-, tull- och accisförvaltaren Ludvig Lorentsen den 19 juni 1651 givit tullnären i Båstad hette det i 12:te punkten: "Ephter som her förfalder store bedrägerier och forfang med kiöbmandskab, som Bönderne her udi Byen handle imod Helsingborgs Byes Privilegier og Borgerskabet til stor skade; saa befalder jeg eder hermed, at I Flitig upsigt hafve til alle dennem, som her i Byen handler med kiöbmandskab og icke hafver tagit deris Borgerskab i Helsingborg, att de icke handle nogit met Kiöb og Sal imod bemelte Helsingborgs Byes Kongl. Privilegier. Hver saadant befindes, daa I hvo sig dertil eller imod fordrister straxt godsit at lade arestere, oc för Welbyrdig Herr Slotts-Herre på Helsingborgs Slott, Borgmestere oc Raad eller Kongl. Majit:s Byefogit att instemme."
