20 maj 1899

Bref från Båstad.(För Skånska Dagbladet.) Just nu, när naturen på nytt smyckat sig i sommarskrud och blicken, hvart man vänder sig, blir så tillfredsstäld af alla de härliga, måleriska taflorna, då känner man sig liksom ung på nytt och går villigt in på att lifvet nog ändå är bra skönt. Och jag ville ut, sadlade min stålhäst, och med Båstad som mål begaf jag mig i väg. Anländ till ort och ställe, trött och hungrig efter dagens strapatser, fann jag för godt genast slå mig ned vid ett inbjudande middagsbord på hotellet. Ett riktigt litet trefligt samhälle tycks Båstad vara, och säkert kunna de sommargäster skatta sig lyckliga, som hafva förmånen få hvila ut här. Så var min första tanke om platsen. Sedan jag någorlunda snyggat upp min kroppshydda, beslöt jag mig för att taga köpingen och dess omgifning i närmare betraktande. Mitt första besök gällde hafvet, som låg så stilla och spegelblankt och såg så inbjudande ut. Inga badhus voro ännu uppsatta, men förberedelser voro gjorda för deras iordningställande. Båstad är ju bekant för sina härliga uppfriskande salta bad, som skänka så mången sjukling helsan åter. Och så den vackra strandpromenaden med sina små täcka hviloplatser här och där! Denna härliga promenadplats, som sträcker sig ett godt stycke längs hafvet, vimlar också om sommarkvällarna af promenerande, som vilja taga i betraktande solnedgången. Det är en hänförande tafla att här se solen dala i vester, se himlen färgas purpurröd och se solens strålar glittra på den lugna blanka vattenytan. Men jag gör på samma gång en liten titt upp till Pershög, Båstadboarnas egentliga förlustelseställe. Redan på afstånd ser man den lilla hvita, prydliga restaurationen, inbäddad i grönska. Den rymmer en prydlig och stor matsal, läsrum, danssalong m. m. Här uppe intager en stor mängd badgäster sina måltider, musicera, studera danska och svenska tidningar m. m. Hvarje vecka anordnas s. k. kafferep med thy åtföljande »svängom», då ungdomarne ha tillfälle att roa sig af hjertans lust. Vacker är den omgifvande skogen med sina slingrande gångar. Små nätta bersåer finnas anordnade, der man kan intaga förfriskningar, men ens musikaliska öra torteras grymt af råkornas allt annat an behagliga kraxande och skr'n. Märkvärdigt att köpingens invånare ej på något sätt söka få bort dessa djur, som allmera taga öfverhand och mer och mer göra sig bofasta i denna vackra skog. Flera villor som, hvad arkitekturen beträffar, äro en prydnad för samhället, hafva under de senaste aren blifvit byggdt. En dansk sommargäsl, rentier Hagen, har på sluttningen af den skogbeklädda åsen låtit uppföra åt sig en täck villa i schweizisk stil. Flera större byggnadsföretag lära vara i görningen. Bland annat kommer jernvägsstationen att tillbyggas och förbättras i ej ringa mån, något för allmänheten välbehöfligt och länge efterlängtadt, då väntsalen varit mer än lofligt trång. Emellertid lär nu ett tidsenligt och prydligt stationshus komma att uppföras. Innan jag lemnade samhället besökte jag köpingens åldriga och historiskt märkvärdiga kyrka, som i sanning gör ett högtidligt intryck med sina höga imponerande hvalf. Pa det släta stengolfvet finnas stenplattor med inskriptioner och dödsrunor. Altartaflan är särdeles vacker och anslående föreställande Frälsarens död. En del gamla fanor och baner, väcka särskild uppmärksamhet, der de sitta och bära vittne om utkämpade strider och segerrika byten. Men nu faller skymningen på och jag beger mig af. Men jag skall snart återkomma till det trefna Båstad och, om jag får lof, äfven till dig, ärade läsare. Figge

Brev från Båstad. (För Skånska Dagbladet.)

Just nu, när naturen på nytt smyckat sig i sommarskrud och blicken, vart man än vänder sig, blir så tillfredsställd av alla de härliga, målriska tavlorna, då känner man sig liksom ung på nytt och går villigt in på att livet nog ändå är bra schysst.

Och jag ville ut, sadlade min stålhäst, och med Båstad som mål begav jag mig i väg. Anlände till ort och ställe, trött och hungrig efter dagens strapatser, fann jag för gott genast slå mig ned vid ett inbjudande middagsbord på hotellet. Ett riktigt litet trefligt samhälle tycks Båstad vara, och säkert kan de sommargäster skatta sig lyckliga som ha förmånen att få vila ut här. Så var min första tanke om platsen.

Sedan jag någorlunda snygga upp mig, beslöt jag mig för att ta köpingen och dess omgivning i närmare betraktande. Mitt första besök gällde havet, som låg så stilla och spegelblankt och såg så inbjudande ut. Inga badhus voro ännu uppsatta, men förberedelser var gjorda för deras iordningställande. Båstad är ju känt för sina härliga uppfriskande salta bad, som skänka så många sjuklingar hälsan åter.

Och så den vackra strandpromenaden med sina små täcka viloplaster här och där! Denna härliga promenadplats, som sträcker sig ett gott stycke längs havet, vimlar också om sommarkväll av promenerande som vilja ta i betraktande solnedgången. Det är en hänförande tavla att här se solen dala i väster, se himlen färgas purpurröd och se solens strålar glittra på den lugna blanka vattenytan.

Men jag gör på samma gång en liten titt upp till Pershög, båstadbornas verkliga förlustelseställe. Redan på avstånd ser man den lilla vita, prydliga restaurationen, inbäddad i grönska. Den rymmer en prydlig och stor matsål, läsrum, danssalong m.m. Här uppe intager en stor mängd badgäster sina måltider, musicera, studera danska och svenska tidningar m.m. Varje vecka anordnas s.k. kaffe-rep med ty åtföljande "svängom", då ungdomen har tillfälle att roa sig av hjärtans lust.

Vacker är den omgivande skogen med sina slingrande gångar. Små nätta bersåer finnas anordnade där man kan intaga förfriskningar, men ens musikaliska öra torteras grymt av råkornas allt annat än behagliga kraxande och skrik. Märkvärdigt att köpingens invånare inte på något sätt söka få bort dessa djur, som allt mer ta överhand och mer och mer göra sig bofasta i denna vackra skog.

Flera villor som, vad arkitekturen beträffar, är en prydnad för samhället, ha under de senaste åren byggts.

En dansk sommargäst, rentier Hagen, har på sluttningen av den skogbeklädda åsen låtit uppföra åt sig en täck villa i schweizisk stil. Flera större byggnadsföretag säga vara i görningen.

Bland annat kommer järnvägsstationen att tillbyggas och förbättras i icke ringa mån, något för allmänheten välbehövligt och länge efterlängtat, då väntesalen varit mer än löftligt trång. Emellertid säga nu ett tidsenligt och prydligt stationshus komma att uppföras.

Innan jag lämnade samhället besökte jag köpingens åldriga och historiskt märkvärdiga kyrka, som i sanning gör ett högtidligt intryck med sina höga imponerande valv. På det släta stengolvet finnas stenplattor med inskriptioner och dödsrunor. Altartavlan är särdeles vacker och anslående, föreställande Frälsarens död. En del gamla fanor och baner väcka särskild uppmärksamhet, där de sitta och bära vittne om utkämpade strider och segerrika byten.

Men nu faller skymningen på och jag begär mig av. Men jag ska snart återkomma till det trefna Båstad och, om jag får lov, även till dig, ärade läsare.

Figge