BÅSTADS TIDNING
8 april 1885
Texten visas i tidningens originalspråk. Stavning och grammatik är från 1700–1800-talet.
Texten är AI-moderniserad till nutidssvenska (Claude Haiku 4.5). Namn, datum och sakuppgifter följer originalet — språket är ändrat. Klicka på "Original" för att se den ursprungliga texten.
Kyrkliga underrättelser för Båstad.1:sta Söndagen efter Påskförrättas gudstjensten i Hof kl. 9 f. m. Båstad kl. 1 e. m. Predikant kyrkoherden S. Malmborg. Född i Båstad den 5 April, jordegaren å n:r4 Landroten Karl Peter Johansson, en son. Wigde i Båstad den 4 April, jernwägsarbetaren Nils Johnsson och Petronella Jönsson.
Kommunalstämma. Församlingens röstberättigade medlemmar kallas härmed till allmän kommunalstämma, som hålles i folkskolans lokal, Tisdagen den 14 April kl. 5 e. m. för att: 1:o) Besluta om bidrag till väg till Båstads jernvägsstation. 2:o) Besluta öfver till kom-nämnden inlemnade ansökningar, angående utskänkning af maltdrycker. Efter kommunalstämmans slut anställes auktion å betet i allmänna sand-, grus- och lertägterna. Båstad den 4 April 1885. David Wesström.
Stort lager af allaslags nya Möbler äro nyligen hemkomna och försäljas till billiga priser hos undertecknad, såsom större och mindre Sängar, Ligg- och Sittsoffor, Chiffonierer, Byråer, Chaiselonger,flera sorters Divanbord, stoppade Stolar med och utan resårer, lackerade Stolar, Gungstolar, Komoder, Skänkar och Speglar. Ett parti små Fetsill försäljes ock till mycket billigtpris hos J. G. Nilsson, Sjökapten, Båstad.
Under år 1884 ha till Båstads hamn 79 fartyg med ett sammanlagdt tontal 1774,86 med last från utrikes ort, hwari från 20 fartyg med 1632,33 tons, delwis inkommit med last. Likaledes ha 74 fartyg med 2053,23 tone afgått till inrikes ort och 22 fartyg med 1299,79 tons afgått till utrikes ort; dessa sednare med last, 1 ångfartyg om 458.60 tons. De förnämsta importartiklarna från inrikes ort äro: Ben 742 ctr, cement 450 kbf., bresilja 82 ctr, risgryn 207 ctr, gödningsämnne 16,899 kbf., tackjern 235 ctr, stångjern 499 ctr, spik 201 ctr, kalksten 12,973 kbf., stenkol 12,836 kbf., mineralolja 624 kbf., papper 157 ctr, porslin 95 ctr, diwerse redskap 86 ctr, salt 3,310 kbf.,sirup 303 ctr, socker 199 ctr, soda 365 ctr, bwetemjöl 325 kbf., specerier 52 ctr, spritwaror 470 kbf., stål 66 ctr, såpa 270 ctr, tapeter 41 ctr, tegel 22,000 ctr, tobak & snus 110 ctr, träwaror 1,539 kbf., ull 22 ctr, wäfnader 125 ctr, mineralwatten 51 cir, sill 125 kbf. Waror anlända från utrikes ort. Gödningsämnen 1,644 kbf., tackjern 318 ctr, stångjern 100 ctr, stenkol 47,312 kbf., soda 164 ctr, hwetemjöl 425 kbf., stål 23 ctr, hwetekli 682 ctr, linkakor 59 ctr, rapskakor 118 ctr. Afgångna waror till inrikes ort. Linfrö 595 kbf., hwete 233 kbf., råg 4,192 kbf., korn 3,445 kbf., hafre 38,769 kbfot. Afgångna waror till utrikes ort. Råg 8,367 kbf., korn 7,909 kbf., hafre 101,893 kbf.Hamnens inkomster under år 1884 utgjorde . . . . . . . . . . . . 1,553: 20.Hamnens utgifter under år 1884 utgjorde . . . . . . . . . . . . 2,217: 96.Hamnkassans behållning wid 1884 års slut war . . . . . . . . . 4,490: 11.
Ohyggligt. Förre restauratören C. E. Lindqwist härstädes blef natten till påskdagen så grundligt genompryglad af en del personer och tillika skuren å flera delar af kroppen, så att denne wäldige jätte, nu måst krypa i "winterhamn". Det är ej rådligt att wara ute, då alla påskakäringar komma hem. Han blef mycket illa tilltygad, och måste bäras till sitt hem. Slagsmål i och för sig sjelft år ej hedrande, men Lindqwist, som i sin tid utdelat mycket stryk till höger och wenster, synes nu ha träffat på sin öfwerman. Dock har här tydligen warit flera som öfwermannat honom, ty han, med sina kända krafter, nedslogs ej af twå starka mäns förenade, hwilket referenten sjelf warit åsyna wittne till. Lägg bort rusdrycken, så upphöra slagsmålen af sig sjelfwa, i motsatt fall alstras öfwermod, då ruset är inne, hwilfet synes wara händelsen här.
InsändtDet kommande Båstad.»En blick i framtiden - af Kalle Glader».Hur månde Kalle skulle taga sig ut som filosof . ..? jag har lust att göra ett litet bondförsök (som det heter på latin, d. v. s. den slags latin som Kalle lärt) skulle du händelsevis inte gå i land dermed, så får du lof att hålla upp, der du slutar; jo jo men san, ni må tro att Kalle han vardt född samma dag som han kom till verlden, och nu är du Gud vare lof kommen till åren, och fått åtskillig erfarenhet af lifvet, är berest - ... har varit utrikes både i - Borås och Kongsbacka och nu är du här; och kan du nu vidare tala med vår Herre om att du får lefva och ha helsan, så dör du aldrig. I så fall kan du ha aparencer på att bli' en man i staten, och hvem vet då om inte någon tärna - nej stjerna menar jag, vid något större stjernfall skulle kunna öfverfalla dig min gosse. Då skulle du, Gud fördubbla dina dagtraktamenter, inte se flugan på väggen om hon an va' så liten .som en häst. Men till saken nu Kalle och stå nu inte och prata en hoper galimathias, som en norrbagge på ett flaggmöte, eller dylikt, utan låt höra dina filosofiska reflexioner öfver det kommande Båstad. Nå väl, hör på då! ... Den tid varder kommande, då .. . men stopp lite! Det vore kanhända i förening med tidens skick och bruk, att orda något och händelser o. märkvärdigheter som passerat under påskhelgen, och som i korthet lyder sålunda -. Först nämner jag skärtorsdag; då hade man ju ett hej sju dundrande jobb med att hvifta med svan en (nej tusan, näsduken menar jag) åt alla Blåkulla resanden. Långfredagen gjorde skäl för sitt namn, ty då gick allt lugnt och stilla. Ingen dog och ingen föddes. Deremot var påsklördag, eller rättare påskafton, mycket hetare. Himmelen tycktes rodna öfver alla skärseldar; nej påskeldar, som den uppoffrande jorden bjöd på, och litet hvar kände sig dragen af dessa himmelska flammor till ett litet tittut i staden, med undantag af Kalle samt 2:ne gamlebyssingar och en der ofvanifrån, som i allsköns ro slagit sig ned kring ett bord och njöto af detta lifvets goda på ett oskyldigt vis. Vi togo oss en med två gulor i, och derpå en liten koliqvintare med en portion ägg till bränvinsbröd ... Men vet ni - ja ni kanhända inte tror Kalle, men det ar ta' mig tvärt om lifvet säkert, att när jag hade ätit ett ägg, så var jag lika mätt som om sju man hade ätit en hel dag. Detta måste ha' något att betyda, tänkte Kalle, och kröp till kojs; men under det vi gamlebyssingar slumrade, stod det ett större slag å Båstads torg; det var nemligen ett antal drängar, som träffat öfverenskommelse att besegra en. som de säga, öfvermodig fiende som i flera år (påstå drängarna) utmanat dem till denna strid, som nu grundligt gick af stapeln. Som Kalle inte var närvarande på stridsplatsen, har han låtit sig noggrant berättas om tilldragelsen, och säges det ha' gått mycket hett till. Striden varade omkring 10 minuter; der höggs, stacks slogs med stora slagträd; en skrek, en annan sprang in i sjelfva stridshvimlet och utstötte sitt hesa håll fullt; en tredje låg på ryggen med fortkomstledamöterna vända mot saligheten, bedjande efter sin hatt. I ett nu, sträcktes fienden till marken af ett kraftigt slag, och på ögonblicket var hela hopen försvunnen. Den slagne hjelten, hvars namn Kalle inte nu vill nämna, forslades till sitt hem, och läkare eftersändes och upptäcktes derefter ej mindre an 10 hål i hufvudet och 2:ne i ansigtet. Läkaren, sades det, hyser farhågor för lifvet hos den slagne, som fortfarande hålles till sängs. Detta var påskafton. Påskdagen hemkommo alla Blåkulla resande, nöjda med sin färd, och drängarne tycktes liksom gå, samtalande om ett sammanskott af penningar till en minnesstod, med så lydande inskription: «Slaget å Båstads torg den 4 April 1885», att resas på torget, der den slagnes blod flöt, och meningen ler väl vara att de vilja ha' bemärkelsedagen införd i svenska historien. Annandag påsk var det polisförhör med denondes besegrare; nej med drängarne menar jag, och så var det slut med påskan. Och nu kan du godt begynna dina betraktelser öfver det kommande Båstad; men var god och följ med, ty när Kalle bygger Iuftslott, så bygger han dem mycket höga, mycket högre an Båstads jernvägsstation kommer att blifva, ty den höjden har Kalle varit och sett, och hade säkert fått dåndimpen om ej ett par goda vänner varit honom till hjelp. Men hvarför är då stationen lagd på en sådan höjd? Jo, emedan Båstad i fogelperspektiv tager sig ut som ett paradis. Hvarje resande, som från denna upphöjda ställning skådar ned till Båstad, skall säkert tro att det är ett Eden och att vår Herre sjelf månde bo der. Det är just detta ämne, som Kalle vill komma till. Det är just häröfver som Kalle filosoferar; hvad månde det blifva af Båstad? Skall det blifva en affärs- eller rättare sagt handelsplats, eller har Båstad endast att läggs an på att blifva badort? det sistnämda är det troligaste ty hade Båstad fått stationen in i köpingen, så hade vi konkurerat till och med, med sjelfva stolta H:borg. Detta visste man nog äfven, derför inpackades stationen i hallandsåsen, så vi båstadsbor ha nu, enligt Kalles mening, intet annat att göra än att rentvå alla syndakroppar som vilja göra oss ett sommarbesök, och som vilja söka skugga uti våra lummiga trädgårdar och parker. Låtom oss derföre med förenade krafter (jag säger vi, men jag menar Ni, Ni som magten hafva. ty Kalle kan inte göra mera än köpa sig en tom silltunna och krypa ned i samt hålla ett 2 kr. och 50 öres paraply öfver sitt hufvud. Med en sådan bostad får Kalle nöja sig, blott för att kunna upplåta sina rum åt badgäster) arbeta på att göra Båstad till en första klassens badort. Byggen derföre på en våning till på befintliga byggnader, byggen nya villor, planteren och förbättren parkanläggningarna, och anläggen spårväg från stationen till Köpingen. Herr Schveitz arbetar ju af alla krafter för att få badinrättningarna i ordning och kommer nog med tiden att bygga ett första klassens societetshus och gymnastiksalar. Läkare finnes här och Apoteket anskaffar nog alla sorters vatten som erfordras för en brunnskur och hr Schveitz gymnastiklärare och lärarinnor för sjukgymnastiken samt en god musik-sextett från husarerna, eller något liknande. Gatorna böra makademiseras, trottoirer läggas, alla svin bortskaffas från köpingen, helsovårdsnämd, som ser till att alla gårdar och kloaker hållas rena. I ty fall skall Båstad komma att draga fördel af jernvägen, då folk från alla håll och kanter hitströmma och pengar, mycket pengar skola förtjänas. Skulle Kalle nu på något vis ha' varit för storslagen, så tar' han intet för sitt arbete, utan lofvar göra det bättre litet längre fram, och skulle nu af någon händelse en eller annan, herre eller dam, man eller qvinna, behöfva en reparation på sin helsa, så kom hit. Har du tandvärk, liktornar, utåtvända tår, är du enögd, flenskallig, låghallt, puckelryggig, uppnäst, ömfotad; har du ondt i bröst, mage, rygg, armar, eller ben, har du kassafeber, bondånger och sjelfförakt, är du kär, svartsjuk eller mörkrädd, så kom till Båstad, och du skall helbregda varda; Och skulle du eller ni af alla åldrar och kön önska trefligt sällskap, så kom till Båstad bara och fråga der efter Kalle Glader.
1:a söndagen efter påsk förrättas gudstjänsten i Hof kl. 9 f.m. och Båstad kl. 1 e.m. Predikant kyrkoherden S. Malmborg.
Född i Båstad den 5 april, jordägaren på n:r 4 Landroten Karl Peter Johansson, en son.
Vigde i Båstad den 4 april, järnvägsarbetaren Nils Johnsson och Petronella Jönsson.
Kommunalstämma.
Församlingens röstberättigade medlemmar kallas härmed till allmän kommunalstämma, som hålls i folkskolans lokal tisdagen den 14 april kl. 5 e.m. för att:
1:o) Besluta om bidrag till väg till Båstads järnvägsstation. 2:o) Besluta över till kom-nämnden inlämnade ansökningar angående utskänkning av maltdrycker.
Efter kommunalstämmans slut anställs auktion på betet i allmänna sand-, grus- och lertäkterna.
Båstad den 4 april 1885. David Wesström.
Stort lager av alla slags nya möbler är nyligen hemkomna och försäljs till billiga priser hos undertecknad, såsom större och mindre sängar, ligg- och sittsoffor, chiffonierer, byråer, chaiselonger, flera sorters divanbord, stoppade stolar med och utan resårer, lackerade stolar, gungstolar, komoder, skänkar och speglar. Ett parti små fåtöljer försäljs också till mycket billigt pris hos J. G. Nilsson, sjökapten, Båstad.
Under år 1884 ha till Båstads hamn 79 fartyg med ett sammanlagt tontal 1774,86 med last från utländsk ort, varav från 20 fartyg med 1632,33 tons, delvis inkommit med last. Likväl ha 74 fartyg med 2053,23 ton avgått till inhemsk ort och 22 fartyg med 1299,79 tons avgått till utländsk ort; dessa senare med last, 1 ångfartyg om 458,60 tons.
De förnämsta importartiklarna från inhemsk ort är:
Ben 742 ctr, cement 450 kbf., brasilien 82 ctr, risgryn 207 ctr, gödningsämne 16,899 kbf., tackjärn 235 ctr, stångjärn 499 ctr, spik 201 ctr, kalksten 12,973 kbf., stenkol 12,836 kbf., mineralolja 624 kbf., papper 157 ctr, porslin 95 ctr, diverse redskap 86 ctr, salt 3,310 kbf., sirup 303 ctr, socker 199 ctr, soda 365 ctr, vetmjöl 325 kbf., specerier 52 ctr, spritvaror 470 kbf., stål 66 ctr, såpa 270 ctr, tapeter 41 ctr, tegel 22,000 ctr, tobak & snus 110 ctr, trävaror 1,539 kbf., ull 22 ctr, väfnader 125 ctr, mineralvatten 51 cir, sill 125 kbf.
Varor anlända från utländsk ort.
Gödningsämnen 1,644 kbf., tackjärn 318 ctr, stångjärn 100 ctr, stenkol 47,312 kbf., soda 164 ctr, vetmjöl 425 kbf., stål 23 ctr, vetekli 682 ctr, linkakor 59 ctr, rapskakor 118 ctr.
Avgångna varor till inhemsk ort.
Linfrö 595 kbf., vete 233 kbf., råg 4,192 kbf., korn 3,445 kbf., havre 38,769 kbfot.
Avgångna varor till utländsk ort.
Råg 8,367 kbf., korn 7,909 kbf., havre 101,893 kbf.
Hamnens inkomster under år 1884 utgjorde . . . . . . . . . . . . 1,553: 20. Hamnens utgifter under år 1884 utgjorde . . . . . . . . . . . . 2,217: 96. Hamnkassans behållning vid 1884 års slut var . . . . . . . . . 4,490: 11.
Oroande. Förre restauratören C. E. Lindqvist härstädes blev natten till påskdagen så grundligt genomprygiad av en del personer och tillika skuren på flera delar av kroppen, så att denne väldige jätte nu måste krypa i "vinterkläder". Det är ej rådligt att vara ute då alla påskakärringar kommer hem. Han blev mycket illa tilltygad och måste bäras till sitt hem.
Slagsmål är i och för sig inte ärorikt, men Lindqvist, som i sin tid utdelat mycket stryk åt höger och vänster, synes nu ha träffat på sin överman. Dock har här tydligen varit flera som övermannat honom, ty han, med sina kända krafter, nedslogs inte av två starka mäns förenade [styrka], vilket referenten själv varit åsyn vittne till.
Lägg bort rusdrycken, så upphöra slagsmålen av sig självs; i motsatt fall alstras övermod då rusen är inne, vilket synes vara händelsen här.
Insänt.
Det kommande Båstad. »En blick i framtiden - av Kalle Glader».
Hur skulle Kalle kunna ta sig ut som filosof...? Jag har lust att göra ett litet bondförsök (som det heter på latin, d.v.s. den slags latin som Kalle lärt) och om du händelsevis inte går i land med det, får du lov att hålla upp där du slutar; ja ja men sant, ni må tro att Kalle han föddes samma dag som han kom till världen, och nu är du Gud vare lov kommen till åren och fått olika erfarenhet av livet, är väl rest — ... har varit utomlands både i Borås och Kongsbacka och nu är du här; och kan du nu vidare tala med vår Herre om att du får leva och ha hälsan, så dör du aldrig. I så fall kan du ha utsikter på att bli en man i staten, och vem vet då om inte någon stjärna — vid något större stjärnfall skulle kunna överfalla dig min gosse. Då skulle du, Gud fördubbla dina dagtraktamenter, inte se flugan på väggen även om hon var så liten som en häst. Men till saken nu Kalle och stå inte och prata en massa galimathias, som en norrbagge på ett flaggmöte, eller dylikt, utan låt höra dina filosofiska reflexioner över det kommande Båstad. Nå väl, hör på då! ... Den tid kommer då ... men stopp lite! Det vore kanske i överensstämmelse med tidens sed och bruk att omtala något händelser och märkvärdigheter som passerat under påskhelgen, och som i korthet lyder så här. Först nämner jag skärtorsdag; då hade man ju ett helt jobb med att vifta med näsduken åt alla Blåkulla-resande. Långfredagen gjorde skäl för sitt namn, ty då gick allt lugnt och stilla. Ingen dog och ingen föddes. Däremot var påsklördag, eller rättare påskafton, mycket hetare. Himmelen tycktes rodna över alla påskeldar, som den uppoffrande jorden bjöd på, och lite var och en kände sig dragen av dessa himmelska flammor till ett litet tittut i staden, med undantag av Kalle samt två gamlebyssingar och en därifrån ovanifrån, som i all ro slagit sig ned omkring ett bord och njöt av detta livets goda på ett oskyldigt vis. Vi tog oss en med två gulor i, och därpå en liten koliqvintare med en portion ägg till bränvinsbröd ... Men vet ni — ja ni kanske inte tror Kalle, men det är säkert att när jag hade ätit ett ägg, så var jag lika mätt som om sju man hade ätit en hel dag. Detta måste betyda något, tänkte Kalle, och kröp till kojs; men medan vi gamlebyssingar slumrade, stod det ett större slag på Båstads torg; det var nämligen ett antal drängar som träffat överenskommelse att besegra en, som de säger, högmodig fiende som i flera år (påstår drängarna) utmanat dem till denna strid, som nu grundligt gick av stapeln. Eftersom Kalle inte var närvarande på stridsplatsen, har han låtit sig noga berätta om tilldragelsen, och säges det ha gått mycket hett till. Striden varade omkring tio minuter; där höggs, stack slogs med stora slagträn; en skrek, en annan sprang in i själva stridshvimlandet och utstötte sitt hesa håll fullt; en tredje låg på ryggen med fortkomstledamöterna vänd mot saligheten, bedjande efter sin hatt. I ett nu sträcktes fienden till marken av ett kraftigt slag, och på ögonblicket var hela hopen försvunnen. Den slagne hjälten, vars namn Kalle inte nu vill nämna, förslades till sitt hem, och läkare eftersändes och upptäcktes därefter inte mindre än tio hål i huvudet och två i ansiktet. Läkaren, sädes det, hyser farhågor för livet hos den slagne, som fortfarande hålles till sängs. Detta var påskafton. Påskdagen hemkommo alla Blåkulla-resande, nöjda med sin färd, och drängarna tycktes liksom gå omkring, samtalande om ett sammanskap av penningar till en minnesstod, med följande inskription: «Slaget på Båstads torg den 4 april 1885», att resas på torget, där den slagne blod flöt, och meningen tycks väl vara att de vill ha märkelsedagen införd i svenska historien. Annandag påsk var det polisförhör med den [...]
Ondets beseggare; nej, med drängarna menar jag det. Och så var det slut med påskan. Och nu kan du gärna börja dina funderingar över det kommande Båstad; men var snäll och följ med, för när Kalle bygger luftslott, så bygger han dem mycket höga, mycket högre än Båstads järnvägsstation kommer att bli, ty den höjden har Kalle varit och sett, och skulle säkert ha fått yrsel om inte ett par goda vänner hjälpt honom. Men varför är då stationen placerad på sådan höjd? Jo, därför att Båstad i fågelperspektiv ser ut som ett paradis. Varje resenär som från denna upphöjda plats skådar ned till Båstad, ska säkert tro att det är ett Eden och att vår Herre själv måste bo där. Det är just detta ämne som Kalle vill komma till. Det är just häröver som Kalle filosoferar; vad måste det bli av Båstad? Ska det bli en affärs- eller rättare sagt handelsplats, eller har Båstad endast att bli badort? Det sistnämnda är det troligaste, ty hade Båstad fått stationen in i köpingen, så hade vi konkurerat även med själva stolta H:borg. Detta visste man väl också, därför packades stationen in i hallandsåsen, så vi båstadsbor ha nu, enligt Kalles mening, intet annat att göra än att rena alla syndasjälar som vilja göra oss ett sommarbesök, och som vilja söka skugga i våra lummiga trädgårdar och parker. Låtom oss därför med förenade krafter (jag säger vi, men jag menar Ni, Ni som makten ha, ty Kalle kan inte göra mer än köpa sig en tom silltunna och krypa ned i den samt hålla ett 2 kr. och 50 öres paraply över sitt huvud. Med sådan bostad får Kalle nöja sig, blott för att kunna upplåta sina rum åt badgäster) arbeta på att göra Båstad till en förstklassig badort. Byggen därför på en våning till på befintliga byggnader, byggen nya villor, plantera och förbättra parkanläggningarna, och anläggen spårväg från stationen till Köpingen. Herr Schveitz arbetar ju med alla krafter för att få badinrättningarna i ordning och kommer nog med tiden att bygga ett förstklassigt societetshus och gymnasticsalar. Läkare finnes här och Apoteket anskaffar nog alla slags vatten som erfordras för en brunnskur och hr Schveitz gymnastiklärare och lärarinnor för sjukgymnastiken samt en god musiksextett från husarerna, eller något liknande. Gatorna böra makadamiseras, trottoarer läggas, alla svin bortskaffas från köpingen, hälsovårdsnämnd, som ser till att alla gårdar och kloaker hålls rena. I så fall ska Båstad komma att dra fördel av järnvägen, då folk från alla håll och kanter hitströmmar och pengar, mycket pengar ska förtjänas.
Skulle Kalle nu på något vis ha varit för storslagen, så tar han intet för sitt arbete, utan lovar göra det bättre lite senare, och skulle nu av någon händelse en eller annan, herre eller dam, man eller kvinna, behöva en reparation på sin hälsa, så kom hit. Har du tandvärk, liktornar, utåtvända tår, är du enögd, flenskallig, låghallt, puckelryggig, uppnäst, ömfotad; har du ont i bröst, mage, rygg, armar eller ben, har du kassafeber, bondånger och självförakt, är du kär, svartsjuk eller mörkrädd, så kom till Båstad, och du ska bli helt frisk; och skulle du eller ni av alla åldrar och kön önska trefligt sällskap, så kom till Båstad bara och fråga där efter
Kalle Glader.
Avskriften är genomgången av föreningens medarbetare. Den kan ändå innehålla läsfel — bilden av klippet är originalet. Så använder vi AI
