BÅSTADS TIDNING

13 maj 1885

BÅSTADS TIDNING – 13 maj 1885 BÅSTADS TIDNING – 13 maj 1885 (forts.) BÅSTADS TIDNING – 13 maj 1885 (forts.) BÅSTADS TIDNING – 13 maj 1885 (forts.) BÅSTADS TIDNING – 13 maj 1885 (forts.) BÅSTADS TIDNING – 13 maj 1885 (forts.) BÅSTADS TIDNING – 13 maj 1885 (forts.)

Texten visas i tidningens originalspråk. Stavning och grammatik är från 1700–1800-talet.

Kyrkliga underrättelser för Båstad.6 Sönd. efter Påskförrättas gudstjensten i Hof kl. 9 f. m. Båstad kl. 1 e. m. Födde i Hof den 30 April: skomakaren i Troentorp N. P. Swensson en son; i Båstad den 3 maj: ett oäkta flickebarn; den 5 Maj: bergsprängaren Axel U. Pettersson, en dotter. Döde i Hof den 3 Maj: hemmansegaren i Segeltorp Nils Ebbesson 50 år 5 mån. 18 dagar; i Båstad skepparen å däcksbåten "Emma Beata" Karl August Andersson, öfwerseglades af Hallandsångaren "Najaden" wid Kullen kl. mellan 12 och 1 på natten den 6 Maj och drunknade efter en lefnad af 31 år 7 mån. 17 dagar, efterlemnande hustru och twå små barn.

Till salu.Resterande lagret afGrafvårdarsäljes till ytterligare nedsatt pris under loppet af denna månad. Båstad den 11 Maj 1885. Smeden Olssons Gård.

Gamla grafvårdarrestaureras, inskriptioner omförgyllas eller ommålas, till ytterst billigt pris. Båstad den 11 Maj 1885. S. J. Holmström. Smedmästare Olssons Gård.

Wid Skånefesttågets ankomst till Båstad i lördags kunde en swår olycka hafwa inträffat, hwarom mången till all lycka ej hade den minsta aning. Tillbudet aflopp nu dess bättre utan några menliga följder. Strax ofwanom bergskammen, utför hela stationen, ligger en gärdesgård och jorden innanför denna, åt åsen till, är odlad. Här hade jordegaren betingat sig s. k. förhjelp, så att 5 a 6 parhästar med sina förswenner woro sysselsatta wid harfning af åkern. Wid första signal af Helsingborgståget, kastade samtliga gubbarne sina piskar och tömmar ifrån sig och sprungo ett stycke utför bergshällen för att åse tågets ankomst m. m., utan att tänka på att deras hästar kunde blifwa skrämda af signalerna. Emellertid satte sig ett par hästar i fart med harfwen efter sig och sedan de sprungit öfwer en eller twå gärdesgårdar, satte de i fullt sken ned emot berget till, men öfwerst å bergskammen, (synligt från stationens område) wäxa en del furuträd. Hästarne råkade i sin fart att komma en hwardera om ett sådant träd och på detta sätt hänga upp sig. Hade så ej skedt, skulle hästarne säkerligen störtat utför berget och ned på spåret, hwarest många menniskor befunno sig, längs linien då detta hände. Hwilka oberäkneliga följder detta kunde haft med sig om olyckan händt, wet man ej, eller i händelse hästarnes lopp hade skedt längs med gärdesgården å bergskammen, huru lätt kunde ej wid deras framfart, stenar lösryckts ur gärdesgården, hwilka då ögonblickligen rullat utför berget och kunnat anställt en ofantlig skada. Månne ej häri ligger en fingerwisning att i tide få bort denna å bergskammen warande gärdesgård till förekommande af framtida olyckor; Nu hände ingenting, men hwem wet hwad som kan hända, om den får qwarligga.

Ordförande wid tinget med södra Åsbo och Bjäre härad häradsh. Wilh. Wester. 2:ne rättegångsdagar: 1 dagen 25 mål, och 2 dito 19 mål. Det af handl. A. Tiljander i Båstad emot Båstads folkbank instämda mål är af häradsrätten uppskjutet till första rättegångsdagen af nästa sammanträde, då svaranden skall inlemna prototoll öfwer hwilka som äro ledamöter i styrelsen för Båstads folkbank.

Skåne-Hallands jernväg. Sista skenan har nu fastspikats å Skåne-Hallands jernväg. I sjelfva länsgränsen invid Båstad af Halland-Skåne, var en väldig äreport uppförd, hvilande å fyra kolossala pelare, två i hvardera länet. Å dem som stodo i Kristianstads län, voro anbringade Helsingborgs och Engelholms stadsvapen, med länsvapnet i midten af hvalfbågen och å dem, som stodo i Hallands län, likaledes städerna Laholms och Halmstads stadsvapen, samt länsvapnet i midten af hvaltbågen. Hela äreporten var klädd med granris, och festligt dekorerad med flaggor samt jernvägsarbetarens redskap: spadar och hackor m. m., hvarå öfverst lästes 1 Februari 1883-9 Mars 1885, hvarförutan en del flaggor voro placerade längs länsgränsen, till och med allra öfverst å bergsryggen afHallandsås. Redan strax kl. 4 e. m. började en stor mennniskomassa aftåga till festplatsen för att åse all härlighet. Strax före kl. 5 anlände tåget från Halland och vid 5:tiden kom det festprydda, eleganta tåget från Skåne, hvilka båda ångade sagta intill äreporten, hvarefter, om man så får säga, tågen helsade hvarandra medels signaler. Sedan tågen stannat, och urstigning ur kupeerna försiggått, utbyttes ömsesidiga helsningar, festmedlemmarne emellan från hvardera tågen. Friherre D. E. Stierncrona höll invigningstalet, anslående stundens betydelse. Han beklagade attordföranden för närvarande vore hindrad att infinna sig och uttryckte å bolagets vägnar sin tillfredsställelse öfver att han redan nu såg det stora företaget så nära sin fullbordan. «Detföreningsband mellan Skåne och Halland - fortsatte talaren - som nu är vordet knutet, skall utan tvifvel för båda provinserna varda till stort gagn i både socialt och ekonomiskt hänseende, och jag har derför allt skäl att lyckönska oss och våra efterkommande, framför allt de senare, att vi redan nu kommit så nära vårt mål. Största förtjensten härvidlag tillkommer den man, som fått sig uppdraget att leda arbetena. Hans energi och duglighet ha vi att tacka för att vi nu stå inför vårt mål. Detta erkännande skall han offentligt hafva af bolagets direktion. - Halland och Skåne ha i så många år varit skilda genom Hallandsås, som stått som en oöfverstiglig mur mellan landskapen, liksom Frankrike och Spanien varit skilda genom Pyrenéerna. Dessa senare båda länder ha genom denna skiljomur ständigt legat i delo med hvarandra - något som visserligen icke kan sägas om förut nämda provinser. Men liksom en gång en stor man kunde utropa: «Det finns inga Pyrenéer mer», så kunna vi med än mer skäl säga: «Det fins ej mer någon Hallandsås». Detta är ett segerrop. Vi ha undanröjt det största hinder, som stod i vår väg. Måtte nu den samfärdsel, som snart kommer till stånd, lända de båda provinserna till största gagn. Dock - om herren icke bygger huset, så arbeta de fåfängt som deruppå bygga. Jag nedkallar derför öfver vårt företag den högstes välsignelse». Derpå inslog han jemte någre styrelseledamöter de sista spikarne i skenan, midt uti länsgränsen. Då talaren slutat uppstämdes under kyrkoherden S. Malmborgs i Båstad anförande af blandad kör, en för detta tillfälle afpassad sång: «Härliga land», som gjorde ett gripande intryck å hela folkmassan, hvilken iakttog ostörd tystnad under sången. Å hela bergsfoten, som vid äreporten går direkt intill linien, och längs uppåt berget, hade folkmassan samlat sig för att derifrån åse festen. Deruppe hade ock sångarskaran placerat sig och från denna upphöjda ställning tog sången sig väl ut. Efter ett af frih. D. Stierncrona utbringadt trefaldt lefve för den nya banlinien, hvari hela folksamlingen deltog, och ännu en sång afsjungits, tågade festmedlemmarne, under dånet af väldiga kanon- och dynamitskott, från såväl det idylliska Pershög som från Petersberg, ned till mjölnaren Per Nilssons i Öremölla gård för att inmundiga den utlofvade sexan, lukulliskt serverad af gästgifvaren B. Rehngren i Östra Karup. Denna lokal, var, liksom den gemytliga köpingen, festligt prydd med flaggor m. m., allt till högtidens ära Under den i hög grad festliga supén höllos tal för den frikostige värden och för bolagets styrelse samt utdelades derunder följande verser, författade af Norra Skånes redaktör, herr J. Fagerström i Engelholm:Vid Båstadden 9 Maj. Gränsen ej skiljer mer;Halland med Skåne serSig förenadt nu i lust och gamman.Åsen ett vägaspårFamnade i sitt skår,Som med jernband slöt det skilda samman.

Någon gång en provinsVoro de, som man mins.Men i brödrafejdens hårda tiderOfta af hat och splitRycktes de hit och dit,Dock till Sveriges modersfamn omsider.

Täflande i kulturHvar efter sin naturLänge båda hyllade den mening,Som nyss man klart förnam:Bättre vi komma framBlott med kraft och endrägt och förening.

Och nu är verket gjordt -Och fjerran skall bli spordt,Att bandet fastare knöts samman.Och nu vi höja trygtLefve för den som bygtVägen och till vittnen ringt oss samman.

Bland inbjudna gäster märkte vi från Halland bl. a. vice ordföranden i jernvägsbolagets styrelse frih. D. E Stierncrona, borgmästaren F F. Lundeberg i Laholm och Th. Stockenberg Halmstad, kammarherren Kuyienstjerna, någre landstatens tjenstemän, trafikchefen m. fl. tjenstemän vid Halmstad-Nässjö jernväg, doktor O. Frölich, Laholm, hrr E. Arctander, Wallberga och Ad. v. Möller, Skottorp, och från Skåne: handlanden A. B. Berg, Båstad, trafik-chefen för Skåne-Hallands jernväg, herr Ad. Taube, styrelseledamöterna, konsul C. G. Stevenius, Helsingborg, löjtnant A. Brunnström, Bjerbolund, vice häradshöfding R. Ödmansson, Öfragård och O. Jönsson i Kungshult samt representanter för pressen från Helsingborg, Engelholm, Laholm, Båstad och Halmstad m. fl. Festen i sin helhet gjorde på de inbjudna ett angenämt intryck och kommer säkert, med anledning af stundens betydelse, att af de närvarande länge ihågkommas.

Avskriften är genomgången av föreningens medarbetare. Den kan ändå innehålla läsfel — bilden av klippet är originalet. Så använder vi AI