BÅSTADS TIDNING
13 maj 1885
Texten visas i tidningens originalspråk. Stavning och grammatik är från 1700–1800-talet.
Texten är AI-moderniserad till nutidssvenska (Claude Haiku 4.5). Namn, datum och sakuppgifter följer originalet — språket är ändrat. Klicka på "Original" för att se den ursprungliga texten.
Kyrkliga underrättelser för Båstad.6 Sönd. efter Påskförrättas gudstjensten i Hof kl. 9 f. m. Båstad kl. 1 e. m. Födde i Hof den 30 April: skomakaren i Troentorp N. P. Swensson en son; i Båstad den 3 maj: ett oäkta flickebarn; den 5 Maj: bergsprängaren Axel U. Pettersson, en dotter. Döde i Hof den 3 Maj: hemmansegaren i Segeltorp Nils Ebbesson 50 år 5 mån. 18 dagar; i Båstad skepparen å däcksbåten "Emma Beata" Karl August Andersson, öfwerseglades af Hallandsångaren "Najaden" wid Kullen kl. mellan 12 och 1 på natten den 6 Maj och drunknade efter en lefnad af 31 år 7 mån. 17 dagar, efterlemnande hustru och twå små barn.
Till salu.Resterande lagret afGrafvårdarsäljes till ytterligare nedsatt pris under loppet af denna månad. Båstad den 11 Maj 1885. Smeden Olssons Gård.
Gamla grafvårdarrestaureras, inskriptioner omförgyllas eller ommålas, till ytterst billigt pris. Båstad den 11 Maj 1885. S. J. Holmström. Smedmästare Olssons Gård.
Wid Skånefesttågets ankomst till Båstad i lördags kunde en swår olycka hafwa inträffat, hwarom mången till all lycka ej hade den minsta aning. Tillbudet aflopp nu dess bättre utan några menliga följder. Strax ofwanom bergskammen, utför hela stationen, ligger en gärdesgård och jorden innanför denna, åt åsen till, är odlad. Här hade jordegaren betingat sig s. k. förhjelp, så att 5 a 6 parhästar med sina förswenner woro sysselsatta wid harfning af åkern. Wid första signal af Helsingborgståget, kastade samtliga gubbarne sina piskar och tömmar ifrån sig och sprungo ett stycke utför bergshällen för att åse tågets ankomst m. m., utan att tänka på att deras hästar kunde blifwa skrämda af signalerna. Emellertid satte sig ett par hästar i fart med harfwen efter sig och sedan de sprungit öfwer en eller twå gärdesgårdar, satte de i fullt sken ned emot berget till, men öfwerst å bergskammen, (synligt från stationens område) wäxa en del furuträd. Hästarne råkade i sin fart att komma en hwardera om ett sådant träd och på detta sätt hänga upp sig. Hade så ej skedt, skulle hästarne säkerligen störtat utför berget och ned på spåret, hwarest många menniskor befunno sig, längs linien då detta hände. Hwilka oberäkneliga följder detta kunde haft med sig om olyckan händt, wet man ej, eller i händelse hästarnes lopp hade skedt längs med gärdesgården å bergskammen, huru lätt kunde ej wid deras framfart, stenar lösryckts ur gärdesgården, hwilka då ögonblickligen rullat utför berget och kunnat anställt en ofantlig skada. Månne ej häri ligger en fingerwisning att i tide få bort denna å bergskammen warande gärdesgård till förekommande af framtida olyckor; Nu hände ingenting, men hwem wet hwad som kan hända, om den får qwarligga.
Ordförande wid tinget med södra Åsbo och Bjäre härad häradsh. Wilh. Wester. 2:ne rättegångsdagar: 1 dagen 25 mål, och 2 dito 19 mål. Det af handl. A. Tiljander i Båstad emot Båstads folkbank instämda mål är af häradsrätten uppskjutet till första rättegångsdagen af nästa sammanträde, då svaranden skall inlemna prototoll öfwer hwilka som äro ledamöter i styrelsen för Båstads folkbank.
Skåne-Hallands jernväg. Sista skenan har nu fastspikats å Skåne-Hallands jernväg. I sjelfva länsgränsen invid Båstad af Halland-Skåne, var en väldig äreport uppförd, hvilande å fyra kolossala pelare, två i hvardera länet. Å dem som stodo i Kristianstads län, voro anbringade Helsingborgs och Engelholms stadsvapen, med länsvapnet i midten af hvalfbågen och å dem, som stodo i Hallands län, likaledes städerna Laholms och Halmstads stadsvapen, samt länsvapnet i midten af hvaltbågen. Hela äreporten var klädd med granris, och festligt dekorerad med flaggor samt jernvägsarbetarens redskap: spadar och hackor m. m., hvarå öfverst lästes 1 Februari 1883-9 Mars 1885, hvarförutan en del flaggor voro placerade längs länsgränsen, till och med allra öfverst å bergsryggen afHallandsås. Redan strax kl. 4 e. m. började en stor mennniskomassa aftåga till festplatsen för att åse all härlighet. Strax före kl. 5 anlände tåget från Halland och vid 5:tiden kom det festprydda, eleganta tåget från Skåne, hvilka båda ångade sagta intill äreporten, hvarefter, om man så får säga, tågen helsade hvarandra medels signaler. Sedan tågen stannat, och urstigning ur kupeerna försiggått, utbyttes ömsesidiga helsningar, festmedlemmarne emellan från hvardera tågen. Friherre D. E. Stierncrona höll invigningstalet, anslående stundens betydelse. Han beklagade attordföranden för närvarande vore hindrad att infinna sig och uttryckte å bolagets vägnar sin tillfredsställelse öfver att han redan nu såg det stora företaget så nära sin fullbordan. «Detföreningsband mellan Skåne och Halland - fortsatte talaren - som nu är vordet knutet, skall utan tvifvel för båda provinserna varda till stort gagn i både socialt och ekonomiskt hänseende, och jag har derför allt skäl att lyckönska oss och våra efterkommande, framför allt de senare, att vi redan nu kommit så nära vårt mål. Största förtjensten härvidlag tillkommer den man, som fått sig uppdraget att leda arbetena. Hans energi och duglighet ha vi att tacka för att vi nu stå inför vårt mål. Detta erkännande skall han offentligt hafva af bolagets direktion. - Halland och Skåne ha i så många år varit skilda genom Hallandsås, som stått som en oöfverstiglig mur mellan landskapen, liksom Frankrike och Spanien varit skilda genom Pyrenéerna. Dessa senare båda länder ha genom denna skiljomur ständigt legat i delo med hvarandra - något som visserligen icke kan sägas om förut nämda provinser. Men liksom en gång en stor man kunde utropa: «Det finns inga Pyrenéer mer», så kunna vi med än mer skäl säga: «Det fins ej mer någon Hallandsås». Detta är ett segerrop. Vi ha undanröjt det största hinder, som stod i vår väg. Måtte nu den samfärdsel, som snart kommer till stånd, lända de båda provinserna till största gagn. Dock - om herren icke bygger huset, så arbeta de fåfängt som deruppå bygga. Jag nedkallar derför öfver vårt företag den högstes välsignelse». Derpå inslog han jemte någre styrelseledamöter de sista spikarne i skenan, midt uti länsgränsen. Då talaren slutat uppstämdes under kyrkoherden S. Malmborgs i Båstad anförande af blandad kör, en för detta tillfälle afpassad sång: «Härliga land», som gjorde ett gripande intryck å hela folkmassan, hvilken iakttog ostörd tystnad under sången. Å hela bergsfoten, som vid äreporten går direkt intill linien, och längs uppåt berget, hade folkmassan samlat sig för att derifrån åse festen. Deruppe hade ock sångarskaran placerat sig och från denna upphöjda ställning tog sången sig väl ut. Efter ett af frih. D. Stierncrona utbringadt trefaldt lefve för den nya banlinien, hvari hela folksamlingen deltog, och ännu en sång afsjungits, tågade festmedlemmarne, under dånet af väldiga kanon- och dynamitskott, från såväl det idylliska Pershög som från Petersberg, ned till mjölnaren Per Nilssons i Öremölla gård för att inmundiga den utlofvade sexan, lukulliskt serverad af gästgifvaren B. Rehngren i Östra Karup. Denna lokal, var, liksom den gemytliga köpingen, festligt prydd med flaggor m. m., allt till högtidens ära Under den i hög grad festliga supén höllos tal för den frikostige värden och för bolagets styrelse samt utdelades derunder följande verser, författade af Norra Skånes redaktör, herr J. Fagerström i Engelholm:Vid Båstadden 9 Maj. Gränsen ej skiljer mer;Halland med Skåne serSig förenadt nu i lust och gamman.Åsen ett vägaspårFamnade i sitt skår,Som med jernband slöt det skilda samman.
Någon gång en provinsVoro de, som man mins.Men i brödrafejdens hårda tiderOfta af hat och splitRycktes de hit och dit,Dock till Sveriges modersfamn omsider.
Täflande i kulturHvar efter sin naturLänge båda hyllade den mening,Som nyss man klart förnam:Bättre vi komma framBlott med kraft och endrägt och förening.
Och nu är verket gjordt -Och fjerran skall bli spordt,Att bandet fastare knöts samman.Och nu vi höja trygtLefve för den som bygtVägen och till vittnen ringt oss samman.
Bland inbjudna gäster märkte vi från Halland bl. a. vice ordföranden i jernvägsbolagets styrelse frih. D. E Stierncrona, borgmästaren F F. Lundeberg i Laholm och Th. Stockenberg Halmstad, kammarherren Kuyienstjerna, någre landstatens tjenstemän, trafikchefen m. fl. tjenstemän vid Halmstad-Nässjö jernväg, doktor O. Frölich, Laholm, hrr E. Arctander, Wallberga och Ad. v. Möller, Skottorp, och från Skåne: handlanden A. B. Berg, Båstad, trafik-chefen för Skåne-Hallands jernväg, herr Ad. Taube, styrelseledamöterna, konsul C. G. Stevenius, Helsingborg, löjtnant A. Brunnström, Bjerbolund, vice häradshöfding R. Ödmansson, Öfragård och O. Jönsson i Kungshult samt representanter för pressen från Helsingborg, Engelholm, Laholm, Båstad och Halmstad m. fl. Festen i sin helhet gjorde på de inbjudna ett angenämt intryck och kommer säkert, med anledning af stundens betydelse, att af de närvarande länge ihågkommas.
6 sönd. efter påsk förrättas gudstjänsten i Hof kl. 9 f.m. Båstad kl. 1 e.m.
Födde i Hof den 30 april: skomakaren i Troentorp N. P. Swensson en son; i Båstad den 3 maj: ett oäkta flickebarn; den 5 maj: bergsprängaren Axel U. Pettersson en dotter.
Döde i Hof den 3 maj: hemmansegaren i Segeltorp Nils Ebbesson 50 år 5 mån. 18 dagar; i Båstad skepparen på däcksbåten "Emma Beata" Karl August Andersson, överseglades av Hallandsångaren "Najaden" vid Kullen kl. mellan 12 och 1 på natten den 6 maj och drunknade efter en livslängd av 31 år 7 mån. 17 dagar, efterlemnande hustru och två små barn.
Till salu.
Resterande lager av Gravvårdar säljes till ytterligare nedsatt pris under loppet av denna månad.
Båstad den 11 maj 1885. Smeden Olssons Gård.
Gamla gravvårdar restaureras, inskriptioner omförgyllas eller ommålas, till ytterst billigt pris.
Båstad den 11 maj 1885. S. J. Holmström. Smedmästare Olssons Gård.
Vid Skånefesttågets ankomst till Båstad i lördags kunde en svår olycka ha inträffat, varpå många till all lycka inte hade den minsta aning. Tillbudet avlöpte nu i bättre fall utan några menliga följder. Strax ovanför bergskammen, utför hela stationen, ligger en gärdesgård och jorden innanför denna, åt åsen till, är odlad. Här hade jordägaren betingat sig så kallad förhälp, så att 5–6 parhästar med sina försvarare var sysselsatta vid harfning av åkern. Vid första signal av Helsingborgståget kastade samtliga gubbar sina piskor och tömmar ifrån sig och sprang ett stycke utför bergshällen för att se tågets ankomst m.m., utan att tänka på att deras hästar kunde bli skrämda av signalerna. Emellertid satte sig ett par hästar i fart med harven efter sig och sedan de sprungit över en eller två gärdesgårdar satte de i fullt sken nedåt berget till, men överst på bergskammen (synligt från stationens område) växa en del furuträd. Hästarna råkade i sin fart att komma en vardera om ett sådant träd och på detta sätt hänga upp sig. Hade så inte skedt skulle hästarna säkerligen störtat utför berget och ned på spåret, där många människor befann sig, längs linjen då detta hände. Vilka oberäkneliga följder detta kunde ha haft med sig om olyckan hänt, vet man inte, eller i händelse hästarna lopp hade skedt längs gärdesgården på bergskammen, hur lätt kunde inte vid deras framfart stenar lossryckts ur gärdesgården, vilka då ögonblickligen rullat utför berget och kunnat åstadkommit en ofattbar skada. Månne inte häri ligger en fingerpekare att i tid få bort denna på bergskammen varande gärdesgård till förekommande av framtida olyckor; nu hände ingenting, men vem vet vad som kan hända, om den får stå kvar.
Ordförande vid tinget med södra Åsbo och Bjäre härad häradshs. Wilh. Wester. 2 rättegångsdagar: 1 dagen 25 mål, och 2 dito 19 mål.
Det av handl. A. Tiljander i Båstad emot Båstads folkbank instämda mål är av häradsrätten uppskjutet till första rättegångsdagen av nästa sammanträde, då svaranden skall lämna in protokoll över vilka som är ledamöter i styrelsen för Båstads folkbank.
Skåne-Hallands järnväg.
Sista skenan har nu fastspikats på Skåne-Hallands järnväg. I själva länsgränsen invid Båstad mellan Halland och Skåne var en väldig äreport uppförd, vilande på fyra kolossala pelare, två i vardera länet. På dem som stod i Kristianstads län voro anbringade Helsingborgs och Engelholms stadsvapen, med länsvapnet i mitten av välvbågen och på dem som stod i Hallands län likväl städerna Laholms och Halmstads stadsvapen, samt länsvapnet i mitten av välvbågen. Hela äreporten var klädd med granris och festligt dekorerad med flaggor samt järnvägsarbetarens redskap: spadar och hackor m.m., varpå överst lästes 1 februari 1883–9 mars 1885, varpå även en del flaggor voro placerade längs länsgränsen, ända till och med allra överst på bergsryggen av Hallandsås. Redan strax kl. 4 e.m. började en stor människomassa aftåga till festplatsen för att se all härlighet. Strax före kl. 5 anlände tåget från Halland och vid 5-tiden kom det festprydda, eleganta tåget från Skåne, vilka båda ångade långsamt intill äreporten, varpefter, om man så får säga, tågen hälsade varandra genom signaler. Sedan tågen stannat och urstigning ur kupéerna försiggått, utbyttes ömsesidiga hälsningar, festmedlemmarne mellan från vardera tågen. Friherre D. E. Stierncrona höll invigningstalet, anslående stundens betydelse. Han beklagade att ordföranden för närvarande vore hindrad att infinna sig och uttryckte på bolagets vägnar sin tillfredsställelse över att han redan nu såg det stora företaget så nära sin fullbordan. "Det föreningsband mellan Skåne och Halland - fortsatte talaren - som nu är vorden knuten skall utan tvivel för båda provinserna varda till stort gagn i både socialt och ekonomiskt hänseende, och jag har därför all skäl att gratulera oss och våra efterkommande, framför allt de senare, att vi redan nu kommit så nära vårt mål. Största förtjänsten härvidlag tillkommer den man som fått sig uppdraget att leda arbetena. Hans energi och duglighet ha vi att tacka för att vi nu står inför vårt mål. Detta erkännande skall han offentligt ha av bolagets direktion. - Halland och Skåne ha i så många år varit skilda genom Hallandsås, som stått som en oöverstiglig mur mellan landskapen, liksom Frankrike och Spanien varit skilda genom Pyrenéerna. Dessa senare båda länder ha genom denna skiljemur ständigt legat i delo med varandra - något som visserligen inte kan sägas om förut nämnda provinser. Men liksom en gång en stor man kunde utropa: 'Det finns inga Pyrenéer mer', så kunna vi med än mer skäl säga: 'Det finns inte mer någon Hallandsås'. Detta är ett segerrop. Vi ha undanröjt det största hinder som stod i vår väg. Måtte nu den samfärdsel som snart kommer till stånd lända de båda provinserna till största gagn. Dock - om herren inte bygger huset, så arbeta de fåfängt som däruppå bygga. Jag nedkallar därför över vårt företag den högstes välsignelse".
Därpå slog han tillsammans med några styrelseledamöter in de sista spikarna i rälen, mitt vid länsgränsen. När talaren avslutat sitt tal anlände en blandad kör, under anförande av kyrkoherden S. Malmborg i Båstad, en för detta tillfälle komponerad sång: "Härliga land", som gjorde ett gripande intryck på hela folkmassan, vilken iaktog ostörd tystnad under sången. På hela bergsfoten, som vid äreporten går direkt fram till linjen, och längs uppåt berget, hade folkmassan samlat sig för att därifrån se på festen. Där hade även sångarskaran placerat sig, och från denna upphöjda ställning tog sången sig väl ut. Efter ett av frih. D. Stierncrona utbringat trefallt leve för den nya banlinjen, vari hela folksämlingen deltog, och ännu en sång framfördes, tågade festmedlemmarna, under dånet av väldiga kanon- och dynamitskott, från såväl det idylliska Pershög som från Petersberg, ned till mjölnaren Per Nilssons gård i Öremölla för att gentemot den utlovade sexan, lukulliskt serverad av värdshusägaren B. Rehngren i Östra Karup. Denna lokal var, liksom den gemytliga köpingen, festligt prydd med flaggor m. m., allt till högtidernas ära. Under den i hög grad festlig supén hölls tal för den frikostige värden och för bolagets styrelse samt utdelades därunder följande verser, författade av Norra Skånes redaktör, herr J. Fagerström i Engelholm:
Vid Båstad den 9 maj.
Gränsen ej skiljer mer; Halland med Skåne ser Sig förenat nu i lust och gamman. Åsen ett vägarspår Famnade i sitt skår, Som med järnband slöt det skilda samman. Någon gång en provins Voro de, som man mins. Men i brödrafejdens hårda tider Ofta av hat och split Rycktes de hit och dit, Dock till Sveriges modersfamn omsider. Täflande i kultur Var efter sin natur Länge båda hyllade den mening, Som nyss man klart förnam: Bättre vi komma fram Blott med kraft och enighet och förening. Och nu är verket gjort - Och fjärran skall bli spord, Att bandet fastare knöts samman. Och nu vi höja tryggt Leve för den som byggt Vägen och till vittnen ringt oss samman.
Bland inbjudna gäster märkte vi från Halland bl. a. vice ordföranden i järnvägsbolagets styrelse frih. D. E. Stierncrona, borgmästaren F. F. Lundeberg i Laholm och Th. Stockenberg, Halmstad, kammarherren Kuyienstjerna, några landstingets tjänstemän, trafikchefen m. fl. tjänstemän vid Halmstad-Nässjö järnväg, doktor O. Frölich, Laholm, herrar E. Arctander, Wallberga och Ad. v. Möller, Skottorp, och från Skåne: handlanden A. B. Berg, Båstad, trafik-chefen för Skåne-Hallands järnväg, herr Ad. Taube, styrelseledamöterna, konsul C. G. Stevenius, Helsingborg, löjtnant A. Brunnström, Bjerbolund, vice häradshövding R. Ödmansson, Öfragård och O. Jönsson i Kungshult samt representanter för pressen från Helsingborg, Engelholm, Laholm, Båstad och Halmstad m. fl.
Festen i sin helhet gjorde på de inbjudna ett behagligt intryck och kommer säkert, med anledning av stundens betydelse, att av de närvarande länge ihågkommas.
Avskriften är genomgången av föreningens medarbetare. Den kan ändå innehålla läsfel — bilden av klippet är originalet. Så använder vi AI
