13 augusti 1851

En modern Badort.(Ur Malmö Snällpost, hvars Red. bekommit följande humoristiska uppsats i bref, förmodl. från någon badgäst i Båstad). Det är dock besynnerligt, att du, som eljest är en så "umsichtig" publicist, icke egnat den minsta uppmärksamhet åt den nya badort, som uppstått i Skåne. Kommer det sig möjligen af okunnighet? Vet du kanske icke hvad Båstad är? Jo, det är sannt, du måste veta det, emedan du har prenumeranter här; men det gifves säkert mången, som icke vet det, och till deras upplysning vill jag nämna att Båstad är. .... Ja! hvad är Båstad? Det har sig icke så lätt att säga. Båstad är ingen stad, ingen köping, ingen by, intet fiskläge. Rådfrågar man officiella handlingar, så svaras att Båstad är en – stadsfläck. Men hvad är val en stadsfläck och hvarföre skulle Båstad vara den enda ort, som vore en fläck på det älskade fosterlandet? Nej hellre än att antaga detta, antager jag att Båstad lagt bort titlarna och att Båstad således är ... S. T. Båstad. Det kan ju vara tillräckligt så länge. Rörande Båstads läge kan jag deremot lemna bestämdare upplysningar. I innersta bugten på södra stranden af Laholmsviken, der grundet knappast tillåter båtar att lägga till, ligger Båstad, på motsatt sida stödjande sig vid foten af en höjdsträckning, som utgår från Hallandsås. Emellan stranden och denna höjd är Båstad inklämd och har väl deraf fått sin aflånga form. Den eger tvenne nästan parallelt löpande gator, sammanbundna genom något, för hvars benämning jag åter är i förlägenhet; ty det är inga gator och inga gränder, man skulle kunna kalla dem: förbindningsmedel af obeqvämaste art. Den ena nedra gatan löper i många bugter till dess den stöter på en gärdesgård och tvärt slutar, af; hufvudgatan, något rakare, mynnar i torget, som på motsatt sida afslutas af kyrkan, hvilken sålunda sätter punkt och streck för hela stadsfläcken. - Alla husen äro snygga brädbeslagna envåningshus med halmtak; blott 3:ne hus hafva tegeltak: prostgården, skolhuset och färgerifaktorns. Men vid beskrifningen af Båstad får jag ej förgäta dess förnämsta smycke, dess Kohi Nur, det som skänker Båstad dess egendomligaste behag och hvarförutan badgästerna skulle tråkas till döds. På den höjdsträckning vid hvars fot badorten ligger är den kullen, som ligger närmast bakom Båstad, bevuxen med en hög vacker skog, och man har dragit försorg om att här anlägga gångar, grottor m. m., så att kullen erbjuder en den angenämaste promenadplats med vidsträckt och vacker utsigt. Vid sina fötter ser man Båstad ligga helt pittoreskt med sin kyrka, sina 3 tegeltak och halmtaken skymtande fram emellan de många trädgårdarna, som nästan se ut som en skogsdunge; derifrån flyger blicken öfver den spegelklara viken, der stundom ett och annat båtsegel visar sig, bort till Halländska kusten, som man kan se långt uppföre. Här kan man räkna kyrkor i Halland - du vet, att mången bedömmer en utsigts skönhet efter mängden af kyrkor, som synas - i godt väder, säges det, kan man se Laholm, ja Halmstad, ehuru visserligen ännu aldrig denna lycka varit mig förunnad; det gäller emellertid här som trossak. Stället kallades fordom "Pershög", emedan förmodligen någon helig Per här lefvät, dödt och gjort underverk; en Perskälla finnes ännu, der folket fordom midsommarsafton samlades och offrade. Men nu tanker ingen mera på Per, och medan civilisationen stigit och badgästernas antal ökats, har man till och med beröfvat stället dess gamla namn och kallar den "Parken"; i smyg säga vi likväl ännu "Pershög." - Här har man i år, enkom för badgästernas nöje, uppfört en Paviljong, som likväl ännu icke är färdig; den innehåller en qvadratformig danssal med 4 sidorum, förutan en krubba főr musikanterna. Denna paviljong är lika storartad och äger för Båstad lika stor betydelse, som Akad. Föreningsbyggnaden för Lund, också väntar man sig proportionsvis lika stora högtidligheter vid invigningen, hvilken den 3:dje Aug. skall försiggå. Det hviskas om att 100 Halmstadboar ärna hitkomma; man talar mystiskt om anländande "ångfartyg" samt andra oerhörda saker. Nog af, något utomordentligt kommer det att bli. Sedan du sålunda blifvit orienterad i Båstad och jag tillagt att den lyder under Engelholms jurisdiktion, men icke dess mindre äger sin egen förman, Borgmästare kallad, en tjenstaktig och välvillig man, vill jag skildra dig Båstad som badort. Men dessförinnan kan du gerna framtaga din "Handbok för Resande i Sverige", slå upp artiklen "Båstad", och på min borgen med blyertspenna inrista i kanten: "en mycket besökt badort." Ja! "en mycket besökt badort"; jag vill bevisa mitt påstående. Endast under den nu pågående 2:dra badterminen vistas här öfver 150 badgäster. Mer än hälften af Lunds societet har undan akademistadens qväfvande hetta sökt sig en tillflykt i Båstad; från grannskaperna hafva en mängd badlystna hitströmmat; badgäster finnas här från Hallands län, från Engelholm, Christianstad, ja från sjelfva Stockholm. Under första terminen vistades här en del af den högmögende Skån-ska noblessen; nu hafva vi endast Lundanobless. Utom dossa hitkomma dagligen on mängd främlingar från allla håll, för att se och beundra det glada lifvet i Båstad. Med få undantag finna badgästerna sig belåtna, och Båstadboarna göra allt hvad de förstå för att bereda deras trefnad. Du må ej föreställa dig Båstad bebodt af endast sjökaptener och fiskare; kusten är så grund, att endast några få sådana satt sig ned här. Nej, en veritabel Båstadbo är handtverkare, och liksom man i Paris, vid anblicken af de otaliga butiker, som upptaga alla bottenvåningarna, tvingas att fråga: "Hvem köper här, der alla sälja?"; så kan man i Båstad fråga: "Hvem är afnämare här, der alla äro producenter? "En urinvånare i Båstad - jag begagnar ordet såsom uttryckande skillnaden från oss invandrade; ty till slutet äro vi dock alla Båstadsboar inför vår Herre - är en flitig och ordentlig menniska, som hela vecka arbetar inomhus, och endast Söndagen tager sig med familj en promenad på Pershög; der kan man då få tillfälle att se honom, och hans uppsyn är den beskedligaste och välvilligaste i verlden. Under badterminen försakar Båstadsbon alla bedvämligheter för sina gästers skull; han flyttar ofta sjelf in i de eländigaste kyffen och inrymmer åt dem sina beboeliga rum; dessa uppstyfvar han då på "bästa", ehuru ej dorföre alltid på beqvämaste och ändamålsenligaste sätt. Jag hade på förhand låtit hyra åt mig ett litet oansenligt rum; då min värd skulle iordningsätta det, resonnerade han så här: "ligga behöfver han", och så satte han dit en säng; "sitta behöfver han" och så inbars en stol: "äta behöfver han äfven", så inflyttades ett bord, "och snyggt skall han, min själ, hafva", och så oljemålades fönsterkarmar, dörr, tak, väggar, så att jag för att ej qväfvas af oljelukten, måste flytta ut samma dag jag flyttade in. Detta är endast ett enstaka fall och de flesta andra hafva ett vida lyckligare sätt att resonnera. De, som besökte Båstad förlidet år, kunna ej nog loforda de vidtagna förbättringarna. Förr badade alla i en skräpig badvagn, nu är för damerna uppbyggdt ett särskildt badhus; i fjol riskerade man att bryta benen af sig på de eländiga gatorna, nu är hufvudgatan omlagd och täckt med tumstjock sand, så att der dammar som på en landsväg, och gatan N:o 2 är ställd under reparation. Lägg nu härtill uppförandet af paviljongen, och man mâste beundra det lilla samhällets herkuliska ansträngningar. Men så gifves det också en tanke, som gör Båstadbon i stånd till allt, som alltjemt förföljer honom och ej ens i sömnen lemnar honom någon ro: en tanke, hvilken står lika lefvande för förmannen som för den fattigaste arbetare, som inmänger sig i flickans drömmar om hennes älskare, och som spenabarnet genom sina skri visar sig äga aning om. Båstad vill aftvå sin fläck, det vill endast vara stad. Det lärer också flera gånger derom varit fråga, d. v. s. Båstad har velat, men icke så Riksens Ständer. - Emellertid är det denna åtrå, som är den i Båstad pulserande kraflen, och som gör det för badgästerna så angenäm. Ty tänk om den, som badort, kunde vinna rykte, badgästernas antal årligen ökas, samhället stigai välmåga och folkmängd, samt slutligen ingenting med skäl kunna anföras emot stadsprivilegiernas förlänande! Eja, då vore målet hunnet! Och tänk, hvad skulle Torekovboarna säga? Lyster det dig vidare veta, huru man som badgäst befinner sig, så svaras: förträffligt. Dagen upptages af ätande, promenerande och badande, och kring kl. 5 a 6 samlas man på Pershög. Här vexlas och kommenteras dagens nyheter, här meddelas underrättelser, ingångna från alla håll, här uppgöras lustpartier m. m .; det är Båstads Börstimma, det är det nödiga surrogatet för en daglig tidning; här är det lyxen utvecklar sig, här är det de förstulna blickarna minst bemärkta flyga kring; här sitta mödrarna med stolthet eller afundsjuka i hjertat, och tärnorna lyssna med oro till de blyga älskarnas långväga antydningar (ty det gifves ännu i Båstad blyga älskare). Ungdomen rogar sig vanligen med kranskastning och stundom med dans, ty vi hafva musik, fyra musikanter som präktigt traktera sina instrumenter. De blåsa hvarje dag på Pershög kl. 8-9 f. m. och 5-8 e. m. Dessemellan gör man en liten segeltur i viken eller lustfärd till närliggande städer och herregårdar. Öfverhufvudtaget umgås man med sin nästa på ett förtroligt sätt, emedan alla, hoppackade som de äro, på ett litet område och med samma mål att bada och förströ sig, hafva hvarandra af nöden för att kunna trifvas; man är derföre här öfver, en del konventionella reglor, som i städerna göra sällskapslifvet så stelt; här rörer man sig ganska naturligt ech otvunget. Emellertid råder en viss förbistring rörande rätta uppfattningen af badortens karakter; en del tro att de bo på landet och rätta derefter sin toilette och sitt lefnadssätt; för en annan del förekommer badorten som en liten stad, och derefter rätta de sig; för en tredje del måste den äga något hufvudstadsartadt, åtminstone att döma efter kostymerna. Som nu alla dessa hafva rätt, hvar på sitt sätt, -- ty man vet ju icke så säkert hvad Båstad egentligen är - och derföre ingen finner skäl att ändra sin uppfattning, så har man utom anblicken af denna brokighet, äfven nöjet att se den tvetydighet som hvilar öfver Båstad, utsträckt till umgängeslifvet, så lätt detta företer en angenäm blandning af stad och land, af civilisation och idyll. I allmänhet har man dock i Båstad större delen af landets företräden och få af städernas olägenheter; vidare har man ett prägligt salt och friskt vatten till bad, en stark tillförsel af lifsmedel, samt billiga priser på dem; så att alla omtänksammahusmödrar bland badgästerna uppköpa här sina vinterförråder af smör m. m. - Båstad är således, som, du finner, en badort, väl värd att rekommendera, och du gör klokt uti att nästa år begifva dig dit, bada och salta ned smör.

Bal. Nästa Söndag, den 17 dennes, anställes bal i Paviliongen uti Lustparken Pershög. Entréen betalas med 32 sk. banto. Båstad den 11 Augusti 1851.Badhus-Direktionen.

En modern badort

(Från Malmö Snällpost, vars redaktion har mottagit följande humoristisk uppsats i brev, förmodligen från någon badgäst i Båstad).

Det är ändå märkligt att du, som i övrigt är en så "försiktig" publicist, inte har ägnat minsta uppmärksamhet åt den nya badort som uppstått i Skåne. Beror det på okunnighet kanske? Vet du inte vad Båstad är? Jo, det måste du veta, eftersom du har prenumeranter här; men det finns säkert många som inte vet det, och för deras upplysning vill jag nämna att Båstad är... Ja! vad är Båstad? Det är inte så lätt att säga. Båstad är ingen stad, ingen köping, ingen by, inget fiskläge. Frågar man officiella handlingar svaras att Båstad är en – stadsfläck. Men vad är väl en stadsfläck, och varför skulle Båstad vara den enda ort som vore en fläck på det älskade fosterlandet? Nej, hellre än att acceptera det accepterar jag att Båstad har lagt bort titlarna och att Båstad således är... S. T. Båstad. Det kan väl räcka för nu.

Angående Båstads läge kan jag däremot ge säkrare upplysningar. I innersta viken på södra stranden av Laholmsviken, där grundet knappast tillåter båtar att lägga till, ligger Båstad, på motsatt sida stödjande sig vid foten av en höjdsträckning som utgår från Hallandsås. Mellan stranden och denna höjd är Båstad inkilat och har väl därför fått sin långsträckta form. Det har två nästan parallella gator sammanbundna genom något för vars namn jag återigen är i förlägenhet; ty det är varken gator eller gränder, man skulle kunna kalla dem: förbindningsmedel av mest opraktisk art. Den ena nedre gatan löper i många kurvor tills den stöter på en gärdesgård och slutar tvärt. Huvudgatan, något rakare, mynnar in på torget, som på motsatt sida avslutas av kyrkan, vilken alltså sätter punkt och slut för hela stadsfläcken. Alla husen är snygga träbeslagna envåningshus med halm tak; bara tre hus har tegeltak: prostgården, skolhuset och färgerifaktorns.

Men vid beskrivningen av Båstad får jag inte glömma dess förnämsta smycke, dess Koh-i-Nur, det som skänker Båstad dess särskilda behag och utan vilket badgästerna skulle kuras till döds. På den höjdsträckning vid vars fot badorten ligger är den kulle som ligger närmast bakom Båstad bevuxen med en högt och vacker skog, och man har dragit försorg om att här anlägga gångvägar, grottor m.m., så att kullen erbjuder en mycket angenäm promenadplats med vidsträckt och vacker utsikt. Vid sina fötter ser man Båstad ligga helt pittoreskt med sin kyrka, sina tre tegeltak och halmtak glimtande fram mellan de många trädgårdarna, som nästan ser ut som en skogsdunge; därifrån flyger blicken över den spegelblanka viken, där stundom ett och annat båtsegel visar sig, bort till Halländska kusten, som man kan se långt uppföre. Här kan man räkna kyrkor i Halland – du vet att många bedömer en utsikts skönhet efter antalet kyrkor som syns – i bra väder säges det att man kan se Laholm, ja Halmstad, ehuru visserligen ännu aldrig denna lycka varit mig förunnad; det räknas likväl här som en trossak. Stället kallades fordom "Pershög", förmodligen därför att någon helig Per här levat, dött och gjort underverk; en Perskälla finns ännu, där folket fordom midsommarsafton samlades och offrade. Men nu tänker ingen mer på Per, och medan civilisationen stigit och badgästernas antal ökat, har man till och med berövat stället dess gamla namn och kallar det "Parken"; i smyg säger vi likväl ännu "Pershög".

I år har man här, enkom för badgästernas nöje, uppfört en paviljong, som likväl ännu inte är färdig; den innehåller en kvadratformig danssal med fyra sidorum, förutom en bås för musikanternas. Denna paviljong är lika storartad och äger för Båstad lika stor betydelse som Akademiska föreningen för Lund, och man förväntar sig proportionsvis lika stora högtidligheter vid invigningen, vilken den 3:e augusti ska äga rum. Det viskas om att 100 Halmstadboar ämnar komma hit; man talar mystiskt om anländande "ångfartyg" samt andra extraordinära saker. Nog av, något utomordentligt kommer det att bli.

Sedan du sålunda blivit informerad om Båstad och jag tillagt att det lyder under Engelholms jurisdiktion men icke dess mindre äger sin egen förman, borgmästare kallad, en tjänstvillig och välvillig man, vill jag skildra dig Båstad som badort. Men innan dess kan du gärna framtaga din "Handbok för resande i Sverige", slå upp artikeln "Båstad", och på min borgen med blyertspenna skriva in i marginalen: "en mycket besökt badort."

Ja! "en mycket besökt badort"; jag vill bevisa mitt påstående. Endast under denna nu pågående andra badtermin vistas här över 150 badgäster. Mer än hälften av Lunds societet har undan akademistaden kvävande värme sökt sig en tillflykt i Båstad; från grannskaperna har en mängd badlystna strömmat hit; badgäster finns här från Hallands län, från Engelholm, Kristianstad, ja från sjäva Stockholm. Under första terminen vistades här en del av den högmögen skånsk adeln; nu har vi endast Lundanobless. Utöver dessa kommer dagligen en mängd främlingar från alla håll för att se och beundra det glada livet i Båstad. Med få undantag finner badgästerna sig belåtna, och Båstadboarna gör allt vad de förstår för att bereda dem trivsel. Du må inte föreställa dig Båstad bebott av endast sjökaptener och fiskare; kusten är så grund att endast några få sådana satt sig ned här. Nej, en verklig Båstadbo är hantverkare, och liksom man i Paris, vid anblicken av de otaliga butiker som upptar alla bottenvåningar, tvingas att fråga: "Vem köper här, där alla säljer?"; så kan man i Båstad fråga: "Vem är avnämare här, där alla är producenter?" En ursprunglig Båstadbo – jag använder ordet för att uttrycka skillnaden från oss inflyttade; ty till slut är vi dock alla Båstadsboar inför vår Herre – är en flitig och ordentlig människa som hela veckan arbetar inomhus och endast söndagen tar sig själv med familj en promenad på Pershög; där kan man då få tillfälle att se honom, och hans uppsyn är den beskednaste och välvilligaste i världen. Under badterminen försäger Båstadsbon alla bekvämligheter för sina gästers skull; han flyttar ofta själv in i de eländigaste högen och inrymmer åt dem sina beboeliga rum; dessa uppiffar han då på "bästa", ehuru inte därför alltid på mest praktisk och ändamålsenlig sätt. Jag hade på förhand låtit hyra åt mig ett litet ansenligt rum; då min värd skulle iordningsätta det, resonerade han så här: "ligga behöver han", och så satte han dit en säng; "sitta behöver han" och så bärs in en stol; "äta behöver han även", så inflyttades ett bord, "och snyggt ska han, min själ, ha", och så oljemålades fönsterkarmar, dörr, tak, väggar, så att jag för att inte kväljas av oljelukten måste flytta ut samma dag jag flyttade in. Detta är bara ett enstaka fall och de flesta andra har ett vida lyckligare sätt att resonera.

De som besökte Båstad förra året kan inte nog lovorda de genomförda förbättringarna. Förr badade alla i en skräpig badvagn, nu är för damerna uppbyggt ett särskilt badhus; förra året riskerade man att bryta benen på sig på de eländiga gatorna, nu är huvudgatan omlagd och täckt med tjock sand, så att det dammar som på en landsväg, och gatan nr 2 är under reparation. Lägg nu härtill paviljongens uppförande, och man måste beundra det lilla samhällets herculeiska ansträngningar. Men så finns det också en tanke som gör Båstadsbon i stånd till allt, som alltjämt förföljer honom och inte ens i sömnen lämnar honom någon ro: en tanke som står lika levande för förmannen som för den fattigaste arbetare, som inmänger sig i flickans drömmar om hennes älskare, och som spädbarnet genom sina skri visar sig äga aning om. Båstad vill tvätta sin fläck, det vill bara vara stad. Det har även flera gånger varit fråga om detta – det vill säga Båstad har velat, men inte så Riksens ständer.

Emellertid är det denna längtan som är den i Båstad pulserande kraften, och som gör det för badgästerna så angenämt. Ty tänk om det, som badort, kunde vinna rykte, badgästernas antal årligen ökades, samhället steg i välmåga och folkmängd, och slutligen intet med skäl kunde anföras mot stadsprivilegiernas förlängande! Eja, då vore målet hunnet! Och tänk, vad skulle Torekovboarna säga?

Lystrar det dig vidare veta hur man som badgäst befinner sig, svaras: förträffligt. Dagen upptas av ätande, promenerande och badande, och omkring kl. 5-6 samlas man på Pershög. Här växlas och kommenteras dagens nyheter, här meddelas underrättelser inkomna från alla håll, här uppgörs lustpartier m.m.; det är Båstads börstimma, det är det nödvändiga surrogatet för en daglig tidning; här är det lyxen utvecklar sig, här är det de furtiva blickarna minst märkta flyger omkring; här sitta mödrarna med stolthet eller avund i hjärtat, och tärnorna lyssnar med oro till de blyga älskarnas långväga antydan (ty det finns ännu i Båstad blyga älskare). Ungdomen roar sig vanligen med krankastning och stundom med dans, ty vi har musik, fyra musikanter som praktfullt spelar sina instrument. De blåser varje dag på Pershög kl. 8-9 f.m. och 5-8 e.m. Däremellan gör man en liten segeltur i viken eller lusttåg till närliggande städer och herrgårdar. Överhuvudtaget umgås man med sin nästa på ett förtroligt sätt, eftersom alla, packade som de är på ett litet område och med samma syfte att bada och förströ sig, har behov av varandra för att kunna trivas; man är därför här över en del konventionella regler som i städerna gör sällskapslivet så stelt; här rör man sig ganska naturligt och tvunget. Emellertid råder en viss förvirring angående rätta uppfattningen av badortens karaktär; en del tror att de bor på landet och rättar därefter sin klädsil och sitt levnadssätt; för en annan del framstår badorten som en liten stad, och därefter rättar de sig; för en tredje del måste den äga något huvudstadsartadt, åtminstone att döma efter kostymerna. Eftersom alla dessa har rätt, var på sitt sätt – ty man vet ju inte så säkert vad Båstad egentligen är – och därför ingen finner skäl att ändra sin uppfattning, så har man utöver anblicken av denna brokighet även nöjet att se den tvetydighet som vilar över Båstad utspridd till umgängeslivet, så lätt som detta framtår som en angenäm blandning av stad och land, av civilisation och idyll. I allmänhet har man dock i Båstad större delen av landets förtjänster och få av städernas olägenheter; vidare har man ett förträffligt salt och friskt vatten för bad, en riklig tillförsel av livsmedel, och billiga priser på dem; så att alla omtänksamma husmödrar bland badgästerna inköper här sina vinterförråder av smör m.m. Båstad är således, som du finner, en badort väl värd att rekommendera, och du gör klokt i att nästa år begiva dig dit, bada och salta ned smör.

Bal

Nästa söndag, den 17 detta månad, anställs bal i Paviljongen i Lustparken Pershög. Entréavgiften är 32 sk. banto. Båstad den 11 augusti 1851.

Badhus-Direktionen.