5 januari 1889

Ett dödande skott, som helsats med glädje. Från Båstad skrifves: En i orten allmänt känd och fruktad person, Andreas Johansson från Nötte i Grefvie socken, allmänneligen kallad "storingen", hade i lördags i Båstad, der torgdag hölls, sammanträffat med några andra personer och vid 6-tiden på aftonen, efter att först hafva förtärt en massa spirituosa, begifvit sig mot hemmet. Komne till Bjerröd, föll plötsligt ett veritabelt berserkaraseri öfver dem, och under hvarjehanda hotelser tvingade de ett par personer att öppna för sig. Först inkommo de hos hemmansegaren Carl Johansson, der de befalde fram mat och bränvin och för öfrigt uppförde sig som vilddjur. Derpå måste dörrarne öppnas för dem hos B. P. Mattsson i samma by, der endast en dräng och en piga funnos hemma, och här gick det ännu värre till. Flaskor och glas sönderslogos, möbler ramponerades med en blypiska och slutligen sattes kronan på verket med kakelugnens nedrifvande, hvarpå det snygga sällskapet ändtligen vid midnattstid aflägsnade sig från det våldgästade stället. Plötsligt, när följet utanför gården skulle ta farväl af hvarandra, ljuder ett skott utan att träffa någon, och tycktes det komma från en i grannskapet belägen smedja, tillhörig en Andreas Nilsson. Under det de andra hastade sin väg, sprang Andreas Johansson fram till smedjan. Strax derpå hördes ännu ett skott smälla samt en del otydliga ljud, men ingen vågade sig dit. Dagen derpå fanns vid bäcken i närheten liket efter den sistnämnde personen med ett af en kula genomborradt hufvud, som äfven bar märke af svårare slag, ungefär som af en bösskolf. Enligt underrättelser till Hallands-Posten är föröfvaren af dråpet nu känd, i det smeden Andreas Nilsson i Bjerröd vid polisförhör inför kronolänsman Aug. Elmlund i onsdags erkänt sig vara den som varit säker till Andreas Johanssons död. Denne hade vid ifrågavarande tillfälle kommit rusande mot Andreas Nilsson, som kort förut aflossat det första skottet i akt och mening attskrämma "nattfoglarne" från att äfven hemsöka honom, då han var rädd för "storingen“, som redan förut en gång begått hemfridsbrott hos honom. Med höjd blypiska hade denne rusat mot smeden, och då denne icke på annat sätt kunde värja sig, hade han gifvit eld med den påföljd, att AndreasJohansson, som förföljt honom ett stycke, fallit omkull orörlig å den plats, der han sedermera dagen derpå fanns. På grund af sin bekännelse blef Andreas Nilsson tagen i fängsligt förvar och kommer att för dråpet undergå ransakning vid Södra Åsbo och Bjäre häradsrätt. Straffet torde, om ens något, blifva mycket lindrigt, då skottet aflossats på grund af sjelfförsvar, och dessutom kändt är, att den dräpte varit en högst samhälls-vådlig person, som icke skydde någonting och troligen offrat sin antagonists lif utan betänkande om han kommit denne in på lifvet. Andreas Nilssons sjelfbekännelser torde ock tala till favör för honom, då han derförutan helt visst aldrig blifvit upptäckt. I orten anses han hafva utöfvat en riktig välgerning, och listor äro redan i gång både för insamlande af penningebidrag åt hans familj till uppehälle under den tid han sitter häktad samt för samlande af namn å en petition, deri yrkas att han må bli från allt straff frikänd.

Ett dödande skott, som hyllades med glädje. Från Båstad skrivs: En i orten allmänt känd och fruktad person, Andreas Johansson från Nötte i Grefvie socken, allmänt kallad "storingen", hade på lördags i Båstad, där torgdag hölls, träffat några andra personer och vid 18-tiden på kvällen, efter att först ha konsumerat en stor mängd spritdrycker, begett sig hemåt. När de kom till Bjerröd, drabbades gruppen plötsligt av ett verkligt raseriutbrott, och under olika hot tvingade de ett par personer att öppna sina dörrar. Först kom de till hemmansägaren Carl Johansson, där de krävde mat och brännvin och uppförde sig övrigt som vildjur. Därefter måste dörrarna öppnas för dem hos B. P. Mattsson på samma ställe, där bara en dräng och en piga fanns hemma, och här gick det ännu värre till. Flaskor och glas slogs sönder, möbler skadades med en blypiska och slutligen krönade de sitt verk genom att riva ned kaklugnarna, varefter det anständiga sällskapet slutligen vid midnatt gjorde sig av från det våldtagna stället. Plötsligt, när gruppen utanför gården skulle skiljas åt, ljuder ett skott utan att träffa någon, och det verkade komma från en i närheten belägen smedja som tillhörde Andreas Nilsson. Medan de andra skyndade sin väg, sprang Andreas Johansson fram till smedjan. Strax därefter hördes ännu ett skott smälla samt några otydliga ljud, men ingen vågade sig dit. Dagen därpå påträffades vid bäcken i närheten liket efter den nämnde personen med ett hufvud genomborrat av en kula, som även bar märken av allvarligare slag, ungefär som av en bösskolf.

Enligt uppgifter till Hallands-Posten är gärningsmannen nu känd, i det smeden Andreas Nilsson i Bjerröd vid polisförhör inför kronolänsman Aug. Elmlund på onsdagen erkänt sig vara den som orsakat Andreas Johanssons död. Han hade vid tillfället kommit rusande mot Andreas Nilsson, som kort innan avlossat det första skottet för att skrämma "nattfoglarna" från att även hemsöka honom, då han var rädd för "storingen", som redan tidigare en gång gjort hemfridsbrott hos honom. Med höjd blypiska hade denne rusat mot smeden, och då denne inte på annat sätt kunde försvara sig, hade han avlöst skott med följden att Andreas Johansson, som förföljt honom en bit, föll omkull orörlig på den plats där han senare dagen därpå påträffades. Baserat på sitt erkännande togs Andreas Nilsson i häkte och kommer att för dråpet genomgå ransakning vid Södra Åsbo och Bjäre häradsrätt. Straffet torde, om något ens, bli mycket milt, då skottet avlöstes på grund av nödvärn, och dessutom är det känt att den dödade var en högst samhällsvådlig person, som inte skydde något och troligen skulle ha dödat sin motstnåndare utan betänkande om han kommit denne på livet. Andreas Nilssons eget erkännande talar också till hans favör, då han annars helt säkert aldrig upptäckts hade. I orten anses han ha gjort en verklig välgerning, och listor är redan i gång både för insamling av pengabidrag till hans familj för försörjning medan han sitter häktad samt för insamling av namn på en framställning, där det förespeglas att han må bli friställd från allt straff.