6 april 1892

Med anledning af den notis, som var införd i Öresunds-Posten den 23 d:s, angående den lax länsman Trägårdh fråntog mig den 28 sistl. Okt. - hvilket blifvit kalladt, att han gjorde "beslag" – vill jag upplysa, att påståendet i notisen, det jag innehaft laxen utan att kunna visa, att den blifvit utom distriktets gränser på lofligt sätt förvärfvad, är alldeles oriktigt. Ty då jag lemnade laxen på Engelholms station, medhade jag lagligt bevis med två vittnens underskrift, att laxen var fångad vid Öremölla i köpingen Båstad, der intet förbud finnes för att fånga lax, hvilket bevis jag till häradsrätten har inlemnat. Och jag har tillika vid häradsrätten med vittnens ed styrkt att laxen var fångad inom lofligt område. I länsstyrelsens kungörelse står inte, att den, som innehar lax, är skyldig att uppsöka länsman eller fiskaler för att visa dem sitt lagliga bevis. Enligt häradsrät-ten, som dömde Trägårdh att böta 25 kronor till kronan och att ersätta mig med 32 kronor för tillskyndad förlust, är det också han som förfelat sig och inte jag. Men jag har nu erfarenhet af att det är riskabelt att på Engelholms jernvägsstation inlemna fet, god lax, fast den är fångad inom lofligt område, ty den blir "beslagtagen" ändå. Den 30 oktober blef åter en låda uppbruten för mig på Engelholms station, men den innehöll endast några magra skrubbor, hvilka jag fick behålla, hvaraf visar sig, att det inte är riskabelt att sända magra skrubbor. Engelholms hamn den 26 Mars 1892. A. Wiberg.

Med anledning av den notis som infördes i Öresunds-Posten den 23 d:s angående den lax som länsman Trägårdh tog från mig den 28 oktober — vilket kallats ett "beslag" — vill jag förtydliga att påståendet i notisen om att jag innehaft laxen utan att kunna visa att den lagligt förvärvats utom distriktets gränser är alldeles oriktigt. När jag överlämnade laxen på Engelholms station hade jag lagligt bevis med två vittnes underskrift om att laxen var fångad vid Öremölla i köpingen Båstad, där ingen fångstförbjud finns, vilket bevis jag inlämnade till häradsrätten. Jag har även vid häradsrätten med vittnes ed styrkt att laxen var fångad inom lagligt område. I länsstyrelsens kungörelse står inte att den som innehar lax är skyldig att uppsöka länsman eller fiskaler för att visa sitt lagliga bevis. Enligt häradsrätten, som dömde Trägårdh att böta 25 kronor till kronan och ersätta mig med 32 kronor för tillskyndad förlust, är det han som förfelade sig och inte jag. Men jag har nu erfarenhet av att det är riskabelt att på Engelholms järnvägsstation inlämna fet, god lax, fastän den är fångad inom lagligt område, ty den blir beslagtagen ändå. Den 30 oktober öppnades åter en låda för mig på Engelholms station, men den innehöll endast några magra skrubbor, vilka jag fick behålla, varpå visar sig att det inte är riskabelt att sända magra skrubbor.

Engelholms hamn den 26 mars 1892.

A. Wiberg.