BÅSTADS TIDNING
22 augusti 1895
Texten visas i tidningens originalspråk. Stavning och grammatik är från 1700–1800-talet.
Texten är AI-moderniserad till nutidssvenska (Claude Haiku 4.5). Namn, datum och sakuppgifter följer originalet — språket är ändrat. Klicka på "Original" för att se den ursprungliga texten.
Båstad.Varma solskensdagar tyckas nu på allvar ha efterträdt den bekymmersamma regnperiod, som man nästan börjat frukta för aldrig skulle taga slut. Baden anlitas också nu mera än förut i sommar. Håller detta "fina" väder på i ännu några dagar torde snart hela sädssgrödan "stryka in".
En inhemsk turist. Vår gamle f. d. husegare fortfarande sigillfabrikör och gravör Telning har åter en tid hedrat vårt samhälle med sin närvaro. Obegriplig är den färdighet hvarmed han, på stående fot, efter hur tillkrånglad namnteckning som helst förfärdigar sigill och graverar å pennknifvar, paraplyer m. m. Nu har han, troligen för en längre tid, lemnat köpngen, ty som han sjelf uttryckte sig förtjenade han här ej åtta styfver i veckan – ett lefvande exempel på att en profet icke är aktad i sin fädernestad.
Silfverstänk. Då man en från augusti månsken bannlyst afton företar en segeltur å bugten, är man i tillfälle se oräkneliga silfverglittrande perlor af en centimeters diameter; bäst visar det sig i kölvattnet eller då man med en käpp sätter vattnet i svallning. Olika meningar råder naturligtvis om dess härledning hvarvid mer eller mindre osannolika förklaringar gifvas; några påstå med trovärdighet att det är små djur som benämnas "marelar" under det att en gammal sjöbuss med trygghet försäkrar att det är det under seklernas lopp i hafvet förlorade silfret som "rör på sig". Nog af, företeelsen är vacker och förtjenar att tagas i betraktande.
Varma solskensdagar verkar nu på allvar ha ersatt den orolig regnperiod, som man nästan börjat frukta aldrig skulle ta slut. Badet anlitas också nu mer än förut i sommar. Håller detta "fina" väder på i ännu några dagar torde snart hela sädsgrödorna "stryka in".
En inhemsk turist. Vår gamle tidigare husägare, fortfarande sigillfabrikör och gravör Telning, har åter en tid hedrat vårt samhälle med sin närvaro. Obegriplig är den färdighet med vilken han, på stående fot, efter hur trasslig namnteckning som helst förfärdigar sigill och graverar på pennknifvar, paraplyer m.m. Nu har han, troligen för en längre tid, lämnat staden, ty som han själv uttryckte sig förtjänade han här inte åtta styfver i veckan – ett levande exempel på att en profet inte är aktad i sin fädernestad.
Silverstänk. Då man en från augusti månsken bannlyst afton företar en segeltur på bugten, är man i tillfälle att se oräkneliga silverglittrande pärlor av en centimeters diameter; bäst visar det sig i kölvattnet eller då man med en käpp sätter vattnet i svallning. Olika meningar råder naturligtvis om dess härledning, varvid mer eller mindre osannolika förklaringar ges; några påstå med trovärdighet att det är små djur som benämns "marelar", under det att en gammal sjöbuss med trygghet försäkrar att det är det under seklernas lopp i havet förlorade silvret som "rör på sig". Nog av, företeelsen är vacker och förtjenar att tas i betraktande.
Avskriften är genomgången av föreningens medarbetare. Den kan ändå innehålla läsfel — bilden av klippet är originalet. Så använder vi AI
