25 april 1898

zBåstad och Bjäre härad. Vårarbetet har påbörjats litet hvarstädes i bygderna. Jorden är dock icke ännu så synner-ligt lämplig att bearbeta och nattfrosterna inverka mycket hämmande på växtligheten. Rågfälten se i allmänhet ganska lofvande ut. Potatisen har under vintern på många ställen blifvit skämd, hvarför priset är temligen högt och torde komma att ytterligare stegras.

Två besök i Båstad.(Bref till denna tidning.) För några år sedan hade undertecknad nöjet göra ett några dagars särdeles angenämt besök i Båstad, den för sitt natursköna läge, sina uppfriskande bad och i flera afseenden goda anordningar af främlingar med rätta omtyckta och allt mer besökta badorten. Jag minnes ännu med förtjusning huru jag en vacker vårmorgon under en promenad i den förnämsta af köpingens anläggningar, det täcka Pershög, med sina högstammiga, lummiga bokar, sina skuggrika bersåer, sin rena och svalkande skogsluft, njöt i fulla drag af den vidsträckta, härliga utsigten, Växternas balsa-miska doft och icke minst af det fridfulla, idylliska lugnet, hvilket endast afbröts af en skara sångfoglars jublande morgonhymn, som blott än mer förhöjde stundens högtidliga stämning. Då jag nu för ett par dagar sedan förnyade mitt besök i köpingen, beslöt jag att ånyo företaga en promenad i Pershög och styrde följaktligen mina steg dit. Men huru grymt gäckad blef jag icke nu i mina glada förväntningar! Redan på långt håll hörde jag ett det mest infernaliska, öronpinande skrän, hvilket utan en minuts afbrott fortgick och alltmer ökades i den mån jag nalkades det af mig så högt värderade och efterlängtade stället. Väl framkommen, upptäcker jag till min häpnad, att en hel koloni otäcka, skrålande råkor välvilligt tillåtits uppföra sina vanprydande kvastrisbon i de ståtliga bokarna. Jag räknade ända till ett halft tjog dylika bon i ett enda träd. Någon promenad i de vid mitt förra besök väl vårdade gångarne, som voro i hög grad orenade af dessa osnygga skrikhalsar, vågade jag icke företaga af fruktan att få mina kläder nedsmutsade och förstörda. En beskedlig inföding, som jag händelsevis påträffade och för hvilken jag uttalade min förvåning öfver allt detta, mente på att råkorna göra nytta genom att förtära ollonborrlarver och derför borde visas gästfrihet. Jag undrar dock hvilka Båstadsborna helst vilja behålla - råkorna eller badgästerna. Väl uppkommen på mitt rum i gästgifvare-gården, öppnade jag fönstret för att insläppa frisk luft, men äfven hit hördes den hiskliga råk-"symfonien" från Pershög, hvarför jag förargad slog igen fönstret och gick ned i restauranten, der jag intog en väl anrättad måltid, hvilken lyckligtvis i någon mån återstälde mitt goda humör. Jag begaf mig derpå raka vägen till jernvägsstationen, med den allvarliga föresatsen att ej åter besöka "Nordens Sorento" förr än vederbörande derstädes kommit till insigt om, att så osnygga och i alla afseenden obehagliga gäster som ifrågavarande foglar ingenstädes och allra minst vid en badort böra tillåtas innästla sig å en promenadplats, afsedd för allmänheten. Båstad räknar ju särskildt under sommaren bland sina många gäster en hel del personer med utprägladt skönhets- och snygghetssinne i förening med fint musiköra; och inte kunna

dessa sentera ett missförhållande sådant som det här påpekade. Dixi.

Båstad och Bjäre härad.

Vårarbetet har påbörjats lite här och där i bygderna. Jorden är dock inte ännu särskilt lämplig att bearbeta och nattfrosterna inverkar mycket hämmande på växtligheten. Rågfälten ser i allmänhet ganska lovande ut. Potatisen har under vintern på många ställen blivit skämd, varför priset är ganska högt och torde komma att ytterligare stegras.

Två besök i Båstad. (Brev till denna tidning.)

För några år sedan hade undertecknad nöjet att göra ett några dagars särskilt angenämt besök i Båstad, den för sitt natursköna läge, sina uppfriskande bad och i flera avseenden goda anordningar av främlingar med rätta omtyckt och allt mer besökt badort. Jag minns ännu med förtjusning hur jag en vacker vårmorgon under en promenad i den förnämsta av köpingens anläggningar, det täcka Pershög, med sina högstammiga, lummiga bokar, sina skuggrika bersåer, sin rena och svalkande skogsluft, njöt i fulla drag av den vidsträckta, härliga utsikten, växternas balsamiska doft och inte minst av det fridfulla, idylliska lugnet, vilket endast avbröts av en skara sångfoglars jublande morgonhymn, som blott än mer förhöjde stundens högtidliga stämning.

Då jag nu för ett par dagar sedan förnyade mitt besök i köpingen, beslöt jag att åter företaga en promenad i Pershög och styrde följaktligen mina steg dit.

Men hur grymtgäckad blev jag inte nu i mina glada förväntningar!

Redan på långt håll hörde jag ett det mest infernaliska, öronpinande skrän, vilket utan en minuts avbrott fortgick och alltmer ökades i den mån jag närmade mig det av mig så högt värderade och efterlängtade stället.

Väl framkommen upptäcker jag till min häpnad att en hel koloni otäcka, skrålande råkor välvilligt tillåtits uppföra sina vanprydande kvastrisbon i de ståtliga bokarna. Jag räknade ända till ett halvt tjog dylika bon i ett enda träd. Någon promenad i de vid mitt förra besök väl vårdade gångarna, som voro i hög grad orenade av dessa osnygga skrikhalsar, vågade jag inte företaga av fruktan att få mina kläder nedsmutsade och förstörda.

En beskedlig inföding, som jag händelsevis påträffade och för vilken jag uttalade min förvåning över allt detta, menade på att råkorna gör nytta genom att förtära ollonborrlarver och därför borde visas gästfrihet.

Jag undrar dock vilka Båstadsborna helst vilja behålla – råkorna eller badgästerna.

Väl uppkommen på mitt rum i gästgivaregården öppnade jag fönstret för att insläppa frisk luft, men även hit hördes den hiskliga råk-"symfonien" från Pershög, varför jag förargad slog igen fönstret och gick ned i restaurangen, där jag intog en väl anrättad måltid, vilken lyckligtvis i någon mån återställde mitt goda humör. Jag begav mig därpå raka vägen till järnvägsstationen, med den allvarliga föresatsen att inte åter besöka "Nordens Sorento" förrän vederbörande därstädes kommit till insikt om att så osnygga och i alla avseenden obehagliga gäster som ifråga­värande foglar ingenstädes och allra minst vid en badort böra tillåtas innästla sig på en promenadplats, avsedd för allmänheten.

Båstad räknar ju särskilt under sommaren bland sina många gäster en hel del personer med utpräglat skönhets- och snygghetssinne i förening med fint musiköra; och inte kunna

dessa sentera ett missförhållande sådant som det här påpekade.

Dixi.