4 maj 1898

Ur bygdens saga ochhäfd.Anteckningar af Carl Zetterholm.(För denna tidning.)III.Gamla sockengränser.Biærghæ (Bjäre) hærret. Vid beskrifningen af Bistorps gränser nämnes att dessa utgå från en gård, "som ligger i Killeröd". Troligen har denna "gård" (herregård) legat på samma område, som ännu i våra dagar kallas för "Slottet". Här - på nedre sluttningen af Killeröds backar - synas nemligen tydliga spår af en gammal borg eller ett slott. Sägnen förmäler, att en fylkeskonung vid namn Galter bodde på denna borg. Under ett slag, som år 1223 utkämpades i närheten af Båstad mellan danskar och svenskar, skall Galter hafva stupat och till minne af honom skola de s. k. Galtastenar, hvilka ännu kvarstå på en åker ej långt från Båstad, hafva blifvit resta. Det är icke osannolikt, att Galters borg varit ett betydande herresäte äfven under 13- och 1400-talet samt att dess egare innehaft s. k. birkerätt d. v. s. rätt att sjelf i viss mån döma och straffa sina underlydande. En sägen, som ännu fortlefver bland folket, att en afrättsplats skall ha funnits på ett backutsprång å nuvarande Unnarps egor och nära intill den s. k. "Kurrabok", tyder på att den sjelfrådige birkedomaren här haft upprest gårdens galge jemte det under medeltiden brukliga tortyrredskepet "trämärren". Många äro nog de hofveribönder och deras gelikar, hvilka här ha fått lida oskyldigt. Men sagan berättar ännu särskildt om en ung bonddotter, som af någon anledning ådragit sig den råe herremannens hat och hämd och oskyldigt blifvit afrättad. Före sin död skall hon såsom bevis på sin oskuld ha förutsagt, att på hennes graf "en underlig planta" skulle uppväxa. Af den underliga plantan har uppväxt ett träd, hvars egendomliga form torde vara enastående i hela vårt land. Kurrabok, som trädet kallas, torde vara 4- à 500 år gammal. Af öfriga af häradets socknar nämnas i gamla häfder Botstædæ (Båstad) 1450, Försleff 1447, Hjernorp 1406, Haafh 1392, Karathorp (Karup) och Reblebyærghæ (Rebbelberga) 1480. Torekow och Watninge (Wantinge, som nu utgör en del af Barkåkra) omtalas likades som inom häradetbelägna socknar.

Från byggdens historia och forntid. Anteckningar av Carl Zetterholm. (För denna tidning.) III. Gamla sockengränser. Biærghæ (Bjäre) härret.

Vid beskrivningen av Bistorps gränser nämns att dessa utgår från en gård, "som ligger i Killeröd". Troligen har denna "gård" (herregård) legat på samma område som ännu i våra dagar kallas för "Slottet". Här — på nedre sluttningen av Killeröds backar — syns nämligen tydliga spår av en gammal borg eller ett slott. Sägnen förmäler att en fylkeskonung vid namn Galter bodde på denna borg. Under ett slag som år 1223 utkämpades i närheten av Båstad mellan danskar och svenskar ska Galter ha stupat, och till minne av honom ska de så kallade Galtastenarna, vilka ännu återstår på en åker inte långt från Båstad, ha blivit resta.

Det är inte osannolikt att Galters borg varit ett betydande herresäte även under 1300- och 1400-talet samt att dess ägare innehaft så kallad birkerätt, det vill säga rätt att själv i viss mån döma och straffa sina underlydande. En sägen som ännu fortlever bland folket säger att en avrättningsplats ska ha funnits på ett backutsprång på nuvarande Unnarps ägor och nära intill den så kallade "Kurrabok", vilket tyder på att den självrådig birkedömaren här hade upprett gårdens galge tillsammans med det under medeltiden brukliga tortyrredskapet "trämärren". Många är väl de hoveriebönder och deras likar som här ha fått lida oskyldigt. Men sagan berättar ännu särskilt om en ung bonddotter som av någon anledning dragit på sig den råe herrmannens hat och hämnd och oskyldigt blivit avrättad. Före sin död ska hon såsom bevis på sin oskuld ha förutsagt att på hennes grav "en underlig planta" skulle växa upp. Av den underliga plantan har växt upp ett träd vars egendomliga form torde vara enastående i hela vårt land. Kurrabok, som trädet kallas, torde vara 4- à 500 år gammalt.

Av övriga av häradsockrarna nämns i gamla häfder Botstædæ (Båstad) 1450, Försleff 1447, Hjernorp 1406, Haafh 1392, Karathorp (Karup) och Reblebyærghæ (Rebbelberga) 1480. Torekow och Watninge (Wantinge, som nu utgör en del av Barkåkra) omtalas likaså som inom härradet belägna socknar.